Ms Mercury

Hej alla,
den senaste tiden har jag fått ny läkare och dessutom en samtalskontakt. Jag känner att det funkar bra, jag och min samtalskontakt träffas 1-2 ggr i veckan och vi talar om allt. Vi ser mina problem och försöker reda ut dom, vi talar även om vägar tillbaka till livet. Rutiner, motion, nytt jobb osv.

Jag försöker, jag har börjat gå. Tänkt ut massvis av bra saker som jag kan göra, som jag måste göra för att må bättre.
Nu till problemet, allt skiter sig! Jag drar mig undan min familj eftersom läkaren, samtalskontakten och även jag har insett att jag måste komma bort från dom för att kunna bli "bra" igen. Jag ugglar på mitt rum, äter knappt, sover mycket och umgås i stort sett bara med datorn. Ligger mestadels och lyssnar på ljudböcker.
Jag vet inte hur jag ska ta mig ur det här. Jag fantiserar iväg om hur bra livet kommer vara när jag får ett jobb jag tycker om och hur skönt det ska bli att bo själv. Jag surfar runt på nätet, kollar hemnet och ser lägenheter som skulle passa mig. Jag har även sökt några jobb, eftersom jag tror att ett bra jobb skulle få mig att kvickna till och må bra.
Tillbaka till mig då..Som det är nu så har jag inte duschat på 3 dar eftersom jag inte orkar/vill och undrar varför jag ska anstränga mig. Igår åt jag ingenting, tror det var ca 24h mellan mackorna. Har inte ätit idag heller, drack te. Känner ingen lust till att äta, en del av mig vill nog bara sluta med att vara människa. Fast jag vill inte dö, har inte självmordsläggningen..
Tror jag kanske ska sova lite till nu, jag vill bara drömma mig bort och slippa hantera saker o ting.

Så nu var det ute. Hatar den här jävla fan depressionen.

__________________
"Om något kan gå fel så kommer det göra det"

JMR

Håller med, hatar! Är trött trött trött trött...

Anpassad Rebell

Har du bott i egen lägenhet förut? Om inte så ska du fantisera vidare, det är underbart att bo i egen lägenhet, borta från den trasiga familjen och all negativ skit som det innebär. Fortsätt fantisera och kämpa dit! Frihet!

Är du deprimerad pga av dina problem eller var det depressionen som kom först och problemen senare?

Ms Mercury

Nä inte på riktigt..
Heh, ska fortsätta fantisera iväg. Blir så frustrerad bara.

Jag har en speciell familj, med psykiska problem. Uppväxten har inte vart lätt i många avseenden..Min depression smög sig på mig för ganska längesen. Problemen med att flytta och komma bort är en ganska ny grej, har länge tänkt att jag inte kan lämna familjen pga alla problem. Har insett med hjälp av läkare o terapi och många här på ts att jag måste komma bort och koncentrera mig på mig själv för att kunna må bättre.
Caught in a trap : /

__________________
"Om något kan gå fel så kommer det göra det"