Det ser ut som om du inte är medlem på Terapisnack ännu, för att registrera dig, klicka här...

Terapisnack

Välkommen till Terapisnack!

Psykologi forum för dig som har frågor om psykoterapi, panikångest, självkänsla, utbrändhet eller kontrollbehov. Här kan du få stöd hjälp utan kostnad eller bara dela med dig av din egna erfarenheter som kan hjälpa andra.

Just nu är du inne som gäst vilket ger dig begränsad tillgång till forumet. Du kan läsa och se vad som skrivs men du kan inte själv skriva eller fråga något.

Det är helt gratis att bli medlem och det tar bara någon minut. Som medlem på Terapisnack kan du själv ställa frågor och få svar dels av våra experter men även av andra medlemmar som är intresserade av psykologi!

För varje inlägg får du krediter som du kan handla för. Du kan bland annat köpa böcker, kurser, nätterapi, terapisessioner mm.

Så vad väntar du på, bli medlem direkt!

Nyheter

Aktuellt


Terapisnacks helg
8-9 nov
Våra kontor

 

Göteborg
Alingsås
Kungsbacka
Stenungsund
Halmstad
Stockholm
Falkenberg
Hässleholm
Linköping
Vill du annonsera här?

Kontakta oss på info@comunicera.se

Gå tillbaka   Terapisnack > Diskussionsforum > Deprimerad - stressad - utmattad
Registrera Bloggar FAQ Medlemslista Kalender Sök Dagens inlägg Markera forum som lästa Statistics

Deprimerad - stressad - utmattad Depression kan yttra sig på många olika sätt så som koncentrationsvårigheter, ont i kroppen, hopplöshet, minskad aptit eller ökad aptit, agressiva utbrott, socialt undandragande, minskad lust att umgås, orkar inte med folk, konstant trött, utmattad, stressad, självmordstankar, trött på livet. Här kan du diskutera detta.

Svara
 
LinkBack Ämnesverktyg Visningsalternativ
Gammal 2008-09-17, 22:43   #1 (permalink)
Symphony
Senior Member
Guldmedlem
 
Symphonys avatar
 
Reg.datum: Sep 2007
Inlägg: 160
Standard Tänker på döden

Min farfar (tror jag, kände inte honom) och min farsa har/är blyga eller är socialt bakåtvända. Farsan vet jag ju varför men. Farsans släkt har någ alltid varit tänkare. Även morfar tror jag.

Jag börjar undra om felet ligger i generna.

Man tolkar ju information. Och det här emd det sociala, känns som man aldrig lär känna några nya människor. Går i skolan igen och tycker mest det är jobbigt. Visst man pratar ju men jag orkar inte skapa kontatker.

Och när det gäller tjejer så orkar jag inte längre. Antingen är jag asexuell eller homosexuell...eller överkåt.

Jag tror aldrig jag kommer träffa någon och få någon slags intimiditet. Kan ju bero på ens "barndom".
Men jag är inte den typen tror jag inte. Trist....jävligt trist.

Börjat fundera på att ta mitt liv igen.

Innan tog det emot att endå tänka på självmord. Man ville dö men samtidigt inte för mAn tänkte att jo men om något år kankse.

Men nu orkar inte jag mer. Varken det sociala eller livet. Känns som man tänker " Jaa...tänk vad skönt att bara dö, slippa andas och bara låta cellerna dö ut i rymdens oändlighet, bli ett med naturen och aldrig mer existera. Aldrig mer jobba, aldrig mer ha tråkigt".

Visst mitt liv är inte supertrist jämt....men tycker endå det inte finns någån mening. Inte heller finns det någon framgång på det sociala, sexuella eller något sånt.

Sex kommer jag nog aldrig få igen. Och det är ju kul?...människor i samma ålder har säkert haft sex miljoner gånger mer än vad jag har...

Äh jag vill sluta andas.
Symphony är inte uppkopplad   Svara med citat
Gammal 2008-09-17, 23:53   #2 (permalink)
2LeanOn
Junior Member
Nykomling
 
Reg.datum: Sep 2008
Inlägg: 1
Standard Viktig med SEX

Sex är viktigt...det ska man aldrig sluta med :-) så gå ut och knulla med dig:-)
2LeanOn är inte uppkopplad   Svara med citat
Gammal 2008-09-18, 00:13   #3 (permalink)
Maskros
Junior Member
Bronsmedlem
 
Reg.datum: Sep 2008
Inlägg: 19
Standard Vet du vad....

.... du har säkert hört hur många gånger som helst att det löser sig??!! Men faktum är att min övertygelse ÄR att det löser sig. Har själv varit i (ungefär) din situation. Kändes som "alla andra" minsan haft sex. (Nu tror jag inte att det alltid är precis som alla andra säger). Hur trist/tufft det än låter så är mitt tips till dig att börja någonstanns. Skaffa ett intresse. Pilbågsskytte t.ex. eller varför inte gå en matlagningskurs? Man träffar andra människor och kanske rent av någon som det känns bra/rätt. Eller så har denna eller deandra bekanta som i sin tur kan skapa ännu mer kontakter.Jag tror i vilket fall som helst att man mår bättre av att komma ut mer. Jag hoppas verkligen att du hittar en mening att vilja ta det där nästa andetaget...Take care.
Maskros är inte uppkopplad   Svara med citat
Gammal 2008-09-18, 19:11   #4 (permalink)
Symphony
Senior Member
Guldmedlem
 
Symphonys avatar
 
Reg.datum: Sep 2007
Inlägg: 160
Standard

Jag har många intressen. Ligger inte i att få ett bra självförtroende av en till hobby. Förstår tanken....men funkar inte för mig tyvärr.
Symphony är inte uppkopplad   Svara med citat
Svara


Ämnesverktyg
Visningsalternativ

Regler för att posta
Du får inte posta nya ämnen
Du får inte posta svar
Du får inte posta bifogade filer
Du får inte redigera dina inlägg

vB-kod är
Smilies är
[IMG]-kod är
HTML-kod är av
Trackbacks are
Pingbacks are
Refbacks are



Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 05:01.


Programvara från: vBulletin® Version 3.6.8
Copyright ©2000 - 2008, Jelsoft Enterprises Ltd.
LinkBacks Enabled by vBSEO 3.0.0
Svensk översättning av: Anders Pettersson
Lediga lägenheter
vBCredits v1.3 ©2007 by Darkwaltz4
Sökmotoroptimeringav SEOdesign

Locations of visitors to this page