Forrden85

Tjenare!! Jag är en ny användare här som ni kanske vetJ
Det är så att jag har ingen fråga lr så direkt=( Jag vill iaf berätta om min historia som jag har varit ute för så kanske jag kommer på en fråga under tiden=).

Jag är sjukskriven pga. panikångest och ohanterliga panikstress. Min historia börjar egentligen när jag började jobba. Jag började direkt efter skolan att jobba som skogsmaskins förare men jag skolade om mej till lastbilschaufför pga. att jag egentligen har hela mitt liv varit intresserad av lastbilar för att min pappa är och har varit åkeri ägare hela min uppväxt. Jag har alltid jobbat… tycker om att jobba… Hur som hälst så var det inga problem för mej att få jobb.

Pappa hade kontakter och så. Så det var bara att hoppa upp i en lastbil och köra. Jag hoppade in där det behövdes hjälp på olika åkerier. Jag var anställd hos pappa och han lejde ut mej till olika åkerier till början. Det var väldigt bra för att man fick se inkomsterna på ett annat sätt eftersom jag skötte pappas bokföring och fakturering. Felat var det att är brist på yrkeschaufförer så det blev lätt att man lovade för mycket jobb. Jag tog på mej väldigt mycket jobb men det var fruktansvärt roligt att köra. Hela veckor gick åt att lotsa bilar åt olika åkerier plus att jag körde lördagar även så lastade jag färskt fisk på söndagar… 70-80 timmar i veckan satt jag bakom ratten, och det var inga problem för att jag tyckte att det var roligt och så kändes det bra när pengarna tickade in på pappa företagskonto. Jag arbetade så i nästan 3 år och så kom det på tal att jag skulle köpa mej en egen dragbil med trailer och köra mellan Stavanger och sthlm för det har min pappa drivit med hela tiden.

Så jag hoppade på det race och jag visste vad jag gav mej in på för jag hade kört den rutten många gånger förut fast med pappas dragbil. Jag gick med i pappas aktiebolag och jag satsade hela min besparing. Vi beställde dragbil och det var nästan ett halvår leveranstid på den. I och med det så fortsatte jag att lotsa åt olika åkerier medan jag väntade på dragbilen. Jobbade oftast 6 dagar i veckan och sjunde dagen ägnade jag tiden till bokföring och fakturering. Pappa han behövde knappas inte göra något med det, men det var han som fick ta allt med underhållning av lastbilarna. I och med att vi hade beställt en lastbil som kostade 1,5miljoner kronor så jobbade jag gratis för att få råd med handpenningen på lastbilen. Jaja, hur som helst kom bilen förra sommaren och jag började köra den direkt och jag tyckte att det var fantastiskt roligt. Min första ”egna” lastbil. Jag började köra med den mellan stavnger och sthlm. Jobbade lika mycket…
Vi fick lite ekonomiska problem för att det blev väldigt dyrt innan vi kom ikapp med ekonomin. Problemet löste vi genom att jag inte tog ut någon lön. Jag hade en lite lägenhet som kostade 1960kr i hyra. Jag körde över norska vägar och jag tyckte att det var roligt.
Men underhösten så skildes mamma och pappa och då fick vi även då lite ekonomiska problem men det löste vi genom återigen att jag inte plockade ut någon lön. Jag tyckte synd om pappa. Så klart att man ställer upp. Jag har hela mitt liv ställt upp för pappa. Jag jobbade en hel månad när han var sjukskriven och en period när han blev av med lappen. Det blev vinter och halkigt men de var inga problem. Jag jobbade från söndag till fredags kväll. Ibland hände det att jag var ledig en dag mitt i veckan. Men jag såg till att jag var ledig varje lördag.
Det började bli vår.
Så träffade pappa en ny tant. Hon är min kompis Gustavs mamma. De har jag känt hela min uppväxt. Gustav var jag som bäst kompis under mellanstadiet men vi har aldrig umgåtts något efter skoltiden. Men vi har alltid pratat med varandra när vi har mötts på affären lr festen. Hur som hälst så träffar pappa dom väldigt ofta så jag började umgås med de lite mer och Gustav hade då en flickvän som är mycket trevlig. Det blev automatiskt att jag började umgås med de.
Det blev att man hamnade i samma fester som de liksom. Och så blev det en lördag och så skulle jag, pappa, Gustav, Gustavs flickvän och Gustavs mamma bowla. Så vi bowlade det var inget mer med det. När bowlingen var slut så tyckte Lisa (Gusatvs flickvän) att vi 3 skulle dra vidare på en fest. Jag gick med på det. Jag, Gustav och Lisa drog till en kompis till dom. Jag är en kille som alltid har vågat prata med folk och därför har jag passat bra som lastbilschaufför för att man kommer ut över allt. Jag har alltid haft många vänner. Tillbaka till festen efter bowlingen. Jag samtalar mycket med Lisa och hennes väninna. Det blev sent och många hade fått i sej för mycket. Gustav får ofta i sej för mycket och han somnar och det är omöjligt att få kontakt med han. Jaja, jag bodde långt undan och tänkte ta en taxi hem men jag fick inte tag i en för klockan var nästan 3 på morgonen. Lisa erbjöd en säng i hennes och Gustav hus. Jag tackade ja och jag skulle väcka Gustav för att vi skulle börja promenera hem te de. Lisa sa att det inte behövdes, det är ingen idé att väcka han sa hon direkt. Jag blev lite fundersam men vi började gå hem till henna och Gustvs hus. Promenaden var skön och vi samtalade hela vägen hem till henna. Väl hemma hos henne så tog vi en morgon macka.

Mitt under måltiden så blev det en sån där tystnad och vi bara tittade på varandra. Jag kände att jag bara ville ha henna men något stävade emot. Vi bara tittade på varandra innan jag avbröt med ett dumt citat som inte kommer ihåg nu. Jag kände att hon verkligen ville ha mej. Jag visste inte vad jag skulle göra. Jag frågade vart jag skulle sova. Hon svarade att jag kunde sova i gästrummet lr i hennes säng. Det blir nog bäst att jag tar gästrummet och så skulle hon visa mej det. Hon öppnade dörren till gästrummet och visade sängen genom lägga sej i den. Då kände att jag verkligen villa ha henne! Men, det är ett problem. Jag visste inte hur jag skulle gör för att min sexuella karriär är det sämsta på hela jorden! Jag hade bara haft ett samlag före den kvällen och det var 2 år sedan. Jag var 20 år när jag blev av med oskulden på ett dåligt sätt. Så när Johanna verkligen bjöd sej själv så blev jag helt stressad och jag viste inte hur jag skulle göra och jag är verkligen osäker på mej själv. Jag började pussa på henna… Men jag pallade inte! Jag tog upp henne ur sängen och bar henne in till hennes säng och la henne där och jag började få tårar i ögonen. Jag spräng till sängs i gästrummet… Efter en stund så får jag ett sms från henne och skrev att hon hade fått känslor för mej … Jag lossades att jag inte fick något sms. Det blev morgon och hon kom in och väckte mej som inget ting hade hänt. Jag undvek att prata med henne. Vi satt och tittade på tv innan gustav kom. Jag drog sedan hem. Efter en vecka jobb så blev det skärtorsdag och vi bowlade återigen fast utan gustav. Lisa, jag, pappa, gustavs mamma och min lillebror.

Efter det så åkte vi hem till pappa även lisa åkte med ditt. Det blev att vi sov över där. Men vi hade inte tillräckligt med madrasser hos pappa så Gustavs mamma tyckte att Lisa och jag kunde dela på min gamla säng. Jag fick lite panik… Hur som helst alla gick och sov. Jag gick till säng med lisa.
Jag kände mej lite tryggare i min gamla säng. Jag och Lisade älskade lång in på natten… dagen efter mådde jag så himla dårligt att jag fick sådana känslor för lisa. Men ingen misstänkte något… Jag viste inte hur jag skulle göra.
Jag träffade lisa på påsklördags kväll. Vi festade tillsammans med gustav. Jag kände mej väldigt obekväm och Lisa tittade på mej hela tiden… Men hur som helst så älskade vi inget med den helgen.
Vi skickade erotiska och känslomässiga sms till varandra. Det blev söndag och Lisa skickade ett sms och bad mej glömma henne och att stänga av mina känslor för henne. Jag hade riktiga magiska känslor för henne, om jag skulle kunna gå vidare så bad jag henna att inte ta kontakt med mej och att hon skulle undvika mej. Jag var jätteledsen och jag hade Absolut ingen att prata med för att alla kände ju gustav. Samtidigt detta skedda så jobbade jag lika mycket och jag gick runt och var olycklig kär i min pappas nya tjejs sons flickvän. Fy fan. Jag började få panik. Efter påsken började jag jobba samtidigt som Gustav och Lisa åkte på semester till Spanien en vecka. Jag jobbade samtidigt som jag bara hade Lisa i huvudet. Jag fick fruktansvärda ångestattacker efter ha handlat som jag har gjort men jag hade inga S-tankar. Hur som helst trots att jag vi hade gjort upp att både jag och lisa skulle gå skilda vägar. Så började hon skicka känslomässiga sms till mej att hon hela tiden tänkte på mej samtidigt när hon var i Spanien med Gustav. Det blev lördag och fest hos en kompis och gissa vem som kom dit? Jo Gustav och lisa, Som vanligt så sprang Gustav till krogen med några kompisar och kvar blev jag och lisa… Vi älskade i en soffa hela den natten. Det blev morgon och vi gick skilda vägar. Jag for och jobbade.

Det blev tisdag tror jag. Lisa skickade till mej ett sms och frågade om hon skulle tala om som det var. Jag svarade att det kanske var bäst så… Hon talade om hur det var för Gustav och det blev att riktigt KAOS! Det kändes att alla la sej i vad som hade skett. Jag kände hur mycket skam. Samtidigt jobbade jag lika hårt.
Mina kompisar som även var bra kompis med Gustav slutade höra av sej till mej. Jag hade fruktansvärt med ångest. Mådde skit. Fick dårligt sömn m.m. Jag och Lisa började umgås när jag inte jobbade. Men efter ett litet tag så sa Lisa att hon inte ville att vi skulle vara ”riktiga par”. Jag började fundera om det var något fel på mej lr att jag gjorde något fel. Tankarna cirkulerade rund i skallen. Men hur om helst så umgicks vi så ofta vi kunde. Vi har haft sexuell relation men hon har hela tiden talat om att hon inte vill ha något seriöst förhållande med mej.
Så jag mått dåligt pga. det. Jag har mått lite dåligt av att jag är snart 24 år och inte haft en riktigt förhållande än. Nu detta med Lisa, kompisar som är besviken på mej, jag känner att jag har sviket pappa. Det känns som alla pratar om det.
SÅ tänker jag även det att om jag mår så här dåligt så borde Lisa och Gustav må ännu sämre!
Under hela perioden så har jag haft kompisar att umgås med. Jag har varit förbaskat försiktig far att gå ut. Allt kaos började lägga sej och jag började ett litet dubbel spel. Jag gick in en djup depression fast det syntes inte utåt. Jag gick med på Lisas krav att vi att inte skulle se oss som ”riktiga par” och förklaring hon hade på det var att hon ville ”testa runt” innan hon skulle ha ett nytt förhållande. Jag för står henne också.. Jag sa att det var ok men jag mådde förbannat dåligt pga. Jag hade djupa känslor för henne!! Sommaren gick utan någon semester. Jag jobbade hårt som vanligt men jag tappade glöden att jobba… Jag blev jätte trött på eländet. Jag började gråta samtidigt som jag körde lastbilen. Men jag umgicks hela tiden med henne men jag levde ett dubbel spel.. så fort jag blev ensam så fick jag riktig ångest och jag började se Självmord som enda utvägen. Jag tappade glöden för lastbilen ville sluta smed det. Men jag vågade inte för att då sviker jag ju pappa. Jag blev fruktansvärt deprimerad och s-tankarna blev mer och mer. Jag kände mej som en enda stor svikare. Mitten på juli så orkade jag inget mer och jag sa till pappa att jag orkar inget mer. Han trodde givetvis att jag bara skulle sluta jobba med att köra lastbil. Men då hade jag bestämt att jag skulle begå självmord, och när jag beslutade att jag skulle göra det så hade jag bestämt mej.
Alla frågade mej vad jag skulle göra nu när jag skulle sluta köra lastbil och jag sa att jag skulle ta fyra veckor semester innan jag skulle söka nytt jobb. Alla trodde på att jag skulle ta semester men jag själv hade andra planer. Jag umgicks men lisa och med 2 kompisar till mej på fredag och på lördag. Jag hade planerat hela veckan att jag skulle ta livet av mej på söndag.

På söndag så spenderade jag dagen med lisa. Jag körde hem henne på kvällen, och jag berättade till henne att jag inte orkade med vårat jobbiga förhållandet. Jag klargjord att vi får gå skilda vägar och hon blev jätte ledsen och hon började gråta. Jag sa att vi behöver vara själva ett tag så får framtiden utvisa om vi blir ett par. Allt var naturligtvis en lögn för när jag kom hem så drack jag en 75:a gin och ett glas vin och smällde jag i mej en burk med sömntabletter.
Men jag vaknade sent på morgonen, spytt ner hela sängen. Jag ringde till mamma och sa allt som det var och hon kom och hämta mej och körde mej till psyket. Nu har det 3 veckor. Jag kan dra den slutsatsen att jag är mycket glad att det blev som det blev. Ska jag tala om för lisa vad som har hänt och hur jag känner för henne?? Ska jag försöka träffa henne?? Ska jag ta upp kontakten igen med henne?? Jag har tusen frågor. Hur som hälst så tar jag det lugnt. Det är bara mamma och pappa som vet om detta.. Nu ska jag sova en stund…

__________________
Rickard

Ms Mercury

Hej Rickard,
lite för sent att skriva nåt nu. Ville bara säga att jag är glad att du inte dog. Fler vettiga tankar kanske dyker upp imorgon...
//Ms Mercury

__________________
"Om något kan gå fel så kommer det göra det"

mare

Hej!
Det finns en viss tron att om man gott undan döden då måste det vara ngn mening med det. Jag tycker att det finns mycket i det så längre den överlevande tror på det och är villigt att upptäcka det där med meningen.
I ditt fall det var s-försök som du överlevde, och du blev glad att du fick denna chansen. Då jag är glad för din skull.
Nu skulle man kunna gå in i din berättelse och analysera den och det skulle säkert vara dellade meningar om det.
Sedan du har ställt dina frågor och min mistänke väcks om du verkligen kan ana det med meningen. Tänk på din prioritet. Jag förstor att du har känslor för den tjejen, men tror inte att hon kan ge dig det (meningen) som du söker (åtminstone inte för nu).
Du skriver att du har diagnos panikångest och ohanterlig panikstress, och det kräver viss tid innan man kan lär sig hantera specifika stress situationer.
Det som jag hoppas är att du får rätt hjälp (någon kunnig i den område) som kan ge dig rätt redskap för att kunna återskapa rätt balans i ditt liv. För att du är det ända som har kontroll över den och ändå du kan bestämma vart ska du styra den. Frågan är vart vill du styra ditt liv?

En Annan

Mare har en viktig poäng där. Att ditt problem (din utmaning) kanske inte i första hand handlar om tjejen, Lisa (eller Johanna). Att en relation inte skapar mening och sammanhang åt livet. På något sätt verkar det som om de sista tidernas händelser utlöste självmordsförsöket (inte orsakade det), en desperat handling, som rimligtvis inte handlar om att vid 24 års ålder inte haft något riktigt förhållande. Du nämner flera gånger dina uppoffringar gentemot din pappa och senare hans besvikelse på dig, -hur är det med din besvikelse gentemot honom?
Det låter som om du har mycket annat att reda ut än relationen till kvinnan som vänt upp och ner på allting å det senaste. Du undrar om du skall tala med Lisa om vad som har hänt. Vill du ha en nära relation med henne kanske du borde göra det, men du måste fråga dig själv vad syftet är. Jag tror på uppriktighet, men inte alltid på utelämnande och sällan på anklagande.

Jag tror att du är på god väg att få en ändring i tillvaron som gör att du kan hitta balans. Utnyttja kontakten med psykiatrin. De finns trots allt där för att hjälpa dig.
Du försökte ta livet av dig. Du misslyckades. Se det som en ny chans, för det är det till syvende och sist.

Detta är nu bara mina spekulationer. Kanske rör jag bara till det?
Hur som helst önskar jag dig lycka till,
-och du, -välkommen hit förrästen!

/En Annan

__________________

Forrden85

Tjabba!!
Vad glad jag blir att ni har läst genom min obegripliga berättelse=)
Jag har försökt att inte tänka så mycket på saken. Jag mår bäst som när jag inte tänker så mycket. Liksom när man börjar gräva ner sej i massa trubbel så slutar man förstå vad som är meningen. Veckan innan jag tog besluta att begå självmord så var jag mycket arg som person.
Jag svor åt alla som jag jobbade med för att jag inte fungerade som person.

Det som gjorde mej mycket ledsen var allt som jag förlorade i förtaget.
Jag satsande nära hundratusen kronor på åkeriet och det finns inget marknadsvärde på ett litet aktiebolag som knappt omsätter 4miljoner per år.
Jag orkade inte med tanken att gå lottlöst ur bolaget och samtidigt så var jag väldigt trött på det. Jag började inse att det inte var värt allt leva.
När jag väl kom fram till att jag inte ville leva längre och bestämde att leva en vecka till! Det kändes rena himmelriket och jag kände en stor lättnad att jag snart slipper jag allt!
Felet med mej är att jag är för stolt som person, för vad jag minns idag så hade jag inte en tanke på att söka hjälp.

Jag kan direkt säga att jag är mycket glad över att jag vaknade den morgon. Jag får försöka se det hela som en nystart.
Nu när jag har slappt allt och bara vilat ut så har jag börjat längta tillbaka in i lastbilen igen.
När det blev känt att jag hade slutat med arbetat så har jag fått en del jobb erbjudanden så det känns väldigt positivt.
Ni som läser detta så är ni enda som vet förutom min mamma, pappa, syster och min psykolog.
Jag tror att det kommer bli så också. I all framtid.

Jag tror att Lisa har tryckt ner mej ganska mycket. Hon har inte gjort det medvetet. Nu är det så att Lisa blev tillsammans med Gustav när hon var 15 år. Gustav var hennes första.
De tillbringa 5 år tillsamman innan jag förstörde det.
Jag förstår att hon inte vill ha ett riktigt parförhållande med mej. Jag förstår att hon inte bara kan kasta sej in i ett förhållande. Hon kanske vill leka av sej innan hon träffar en ny. Det svider i min mage nu.

När hon gjorde klart för mej så blev jag mycket nere. Det kändes att hon använde mej som en ”språng bräda” från Gustav. Jag kände mej väldigt instängd. Jag har känt henne ett halv år nu och jag tror mycket väl att jag vill ha henne. Känner att jag kan ha barn ihop med henne. Då vill jag ju inte förstöra hela med att bli tillsammans för fort.
Bara tanken att hon kanske väljer annan gör mej fullständigt förstörd.
Nu har Lisa flyttat från orten och ska börja plugga så detta racet är nog slut iaf.

Jag har nog kommit fram att jag ska hålla Pappa på avstånd och strunta i saker och ting.
Börja ta ut lön så man kan köpa finnare lägenhet osv.
Jag vill gärna ha lite kommentarer och lite tips som ni skulle ha gjort.
Kram på er!! =)

__________________
Rickard

Liten kuling

Hei. Jeg er ikke så flink i svensk og det er natt så jeg tror jeg vil lese en gang til før jeg svarer noe mer på denne tråden, så det ikke blir feil. Men jeg vil si deg at jeg har lest og at jeg er glad for at du kontaktet moren din slik at du fikk nødvendig akutt helsehjelp. Jeg er også glad for at du klarer å dele dette med oss her inne. Også vil jeg si velkommen! Jeg er også ganske ny her, og jeg trives. Når det gjelder spørsmålene dine vil jeg lese litt til, og heller ikke da kan jeg jo gi noen fasit, men jeg kan gi deg tankene mine. I mellomtiden vil jeg si at min første tanke var at å si det som skjedde til Lisa, ikke vil skade. Med det mener jeg at skal dere kunne fortsette sammen, er det viktig at hun vet. Og hvis det blir så sterkt for henne at hun ikke vil, ville det jo ikke gått om du ikke sa noe heller - for det blir sikkert vanskelig flere ganger, tror du ikke? Å ha en dialog er mye tryggere enn å leve med hemmeligheter. Når hun vet, er det lettere for henne å forholde seg til det. Det vil også være lettere for deg å si fra FØR det går så galt som sist. Kanskje dere også kunne sette opp en liten kriseplan om hva dere skal gjøre når det blir så vanskelig, hvis det skulle bli sånne situasjoner. Når man vet på forhånd og har en enighet, blir det mindre skummelt og utfordrende når man står midt i det. Jeg skal lese igjen i morgen. Jeg er sikkert våken en stund til og det er bare å skrive til meg. Er jeg ikke her, får du svar når jeg er her igjen, antakelig i morgen etter klokken 18 cirka. Jeg ønsker deg en god natt uten verken storm eller liten kuling. *smiler forsiktig til*. god natta.

Forrden85

Din norska kan jag läsa och förstå =)
Jag bor 3 mil ifrån gränsen så det är inga problem att förstå dej. Och tack att du svara på tråden…
Detta med Lisa är ganska jobbigt. Jag vet inte riktigt hur jag ska börja så det blir begripligt.
Men i alla fall vet inte lisa allt som har hänt med mej för jag är ganska osäker hur jag ska gå tillväga… Jag tror inte Lisa har så lätt hon heller. Det är blivit ganska jobbigt för oss båda två.
Hon har faktiskt vid ett tillfälle tyckt att vi ska gå skilda vägar om jag inte orkar med denna kompis relation. Bara tanken att inte se henne igen skrämmer mej förbaskat mycket.

Vi träffades förra helgen och vi åkte iväg på 50 års kalas. Vi började dricka och det började bli ganska sent. Det var min första fest sedan jag försökte sluta leva. Jag blev ganska trött och hängig. Det värsta med alkoholen är att jag blev väldigt känslig. Hur som helst så började hon ta på mej, liksom flirta med mej… Jag blev lite arg för att stötte på mej… Jag vet inte varför jag är så missnöjd med våran relation för vi har sexuell kontakt så fort vi kan!
Felet är att hon aldrig säger att hon älskar mej…Tänk att få hör av henne: Jag älskar dej! Vad underbart. Jag har vid par tillfällen berättat att jag älskar henne. Då har hon blivit helt tyst och konstig och det förstår jag för att det är inte så hon hade tänkt sej.
Hon har då svarat minna känslor på e-post. Då har hon förklarat hur hon känner och att hon behöver känna sej fri. Jag förstår hur hon tänker men det gör inte minna känslor. Nu blev allt osammanhängande. I alla fall, tillbaka till festen. Jag blev då känslig för att hon tog på mej som hon alltid gör. Jag blev arg och jag lämnade henne på festen. Vilket resulterade att det blev bråk sedan mellan oss när vi kom hem. Det blev våran första gräl. Jag är rädd att hon tar avstånd till mej nu men det är kanske lika bra… Men bara tanken att inte få träffa henne igen skrämmer mej.

Om vi ska fortsätta umgås så måste jag förr eller senare berätta för henne att jag har försökt att ”sluta leva”. Jag känner att jag inte vill att hon ska bära på den sanningen. Jag vill inte att hon ska må dåligt.
Jag får se hur vi förlänger våran relation nu men hur som helst så ska vi träffas imorgon.
Sedan under vecka ska jag träffa min psykolog. Jag har fått bra hjälp.

Liten kuling: Jag har kört med lastbil över Haukelifjell mitt i vintern, tappat stundtals kontrollen över lastbilen men det har gått bra. Jag har känt mej väldigt nervös när jag har jobbat, kört på norska vägar. Tex. När det har blåst storm över kvineheia =). Den känslan i magen som jag känner för Lisa är mycket värre….
Det var ganska skönt att få skriva av sej!! Jag hoppas att jag har fått till texten lite i alla fall God natt

__________________
Rickard

Liten kuling

Når jeg leser det du skriver, tenker jeg at et menneske er alltid mer enn én ting. Og du er et menneske som får meg til å tenke på det. Du ønsker innimellom å dø. Samtidig er du opptatt av menneskene rundt deg (noe som mange andre som vil dø også er). Du tenker på hvordan de skal ha det best mulig, og du er redd for å såre dem med din virkelighet. Men: Din virkelighet er viktig å dele for at du skal slippe å føle at du skjuler noe for henne hele tiden. At du har ønsket å dø og forsøkt å dø, betyr ikke at det er det eneste ønsket ditt (verken da eller nå). At hun vet det, er viktig. Det er viktig fordi det viser nyansene. Hun vil da også lettere kunne forstå deg når det stormer, og være der på den rette måten og kanskje blir hun også mindre engstelig når hun vet. At du velger å snakke med henne om dette, vil jo også vise at du bryr deg om henne. Og Lisa er en del av livet og Lisa velger du. Du velger å ha kontakt med henne. Jeg håper du klarer å si noe om følelsene dine, selv om du vil skåne henne og gjøre alt rett hele tiden. Det behøver ikke være galt å fortelle sannheten selv om sannheten har vonde sider også. Sånn er virkeligheten og sånn er det å være glad i noen - man er med på vedkommendes både opp- og nedturer.

Linda1978

Jag skrev någonting till dig här men jag tog bort det för det var så otroligt korkat det jag sa. Jag fattar inte att jag tror att jag kan ge någon råd..
Men jag skrev då och det skriver jag igen, att du verkar vara en riktigt bra kille som verkligen förtjänar allt bra,
kämpa på,
Linda

bara ett liv

Hej rickard

ja du . kärleken kan vara verkligen grym .

först innan jag börjar o skriva vill jag svara på några punkter som du skriver om .

1. DU har INTE förstört något mellan gustav o lisa ... du är singel .. du gör presis vad som passar dig . inom lagens gränser förstås "ler" . Det är INTE du som har varit otrogen ..

2. Jag e glad över att läsa att du har fått en distans till din pappa , det är inte fel att älska sina föräldrar , absolut inte , men kom ihåg det är dina föräldrar , du är deras barn , det är dom som är vuxna , Du har inget ansvar att ta hand om dom el din pappa . Visst är det inte fel att ställa upp för sina föräldrar , men med måtta o måtta är INTE att slita ihjäl sig .

När jag läser det du skriver så måste jag nog hålla med dig om att det känns för mig me att hon använde dig som en språngbreda för att komma ifrån gustav " tyvär " Det finns tyvär människor som utnyttjar andras känslor o det är nog det hon har gjort med dig . för att du är för snäll , o pålitlig , o hon är smart nog att se det . har en fd arb. kamrat som gjorde samma sak .. så fort hon blev full så började hon att gå på killar ute på krogen , spelade ingen som helst roll om killen hade sin flickvän bredvid sig . när hon inte fick den hon ville ha så återkom hon alltid till en kille som hon visste hon kunde få , o som alltid fanns där för henne . han va gift o hade barn , han såg på henne som en dröm . på något vis så tycker jag att jag ser henne likvärdig som lisa .

Kom ihåg rickard , världen är full av kvinnor , tjejer. 24 år är fortfarande en baby på köttmarknaden . o jag kan lova dig att du med tiden kommer att finna din kvinna , som kommer att finnas där för dig , ta ting me ro , planera din framtid som du vill ha den , så kommer allt att falla på plats med tiden ...

stor kram till dig .. gå vidare i livet " utan " lisa .. mitt råd