Peter1974

Igår fick jag beskedet från Länsstyrelsen att jag inte får tillbaka mitt körkort.
Nu sitter jag här med dokumentet från Vägverket och anklagar ömsom mig själv ömsom psykiatrin,Vägverket mfl.

Jag anklagar personalen vid vuxenpsyk i Borås för att de inte kunde hålla isär två vitt skilda trafikincidenter med två veckors mellanrum utan blandade ihop detaljerna i en enda röra i sina journalanteckningar. Vägverket utgick senare från dessa uppgifter i sin utredning. T ex påstås det i min journal att jag vid tidpunkten för (den minimala) trafikolyckan den 13:e juli körde 11 km/h för fort på en 70-sträcka, trots att det är 90 KM/H på vägsträckan där trafikolyckan inträffade. Läkaren vid vuxenpsyk på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås som utredde mig har med andra ord blandat ihop uppgifter om trafikolyckan den 13:e juli med en mindre (oavsiktlig) fortkörning vilken inträffade veckan innan på en 50-sträcka i Borås strax innan jag skulle svänga till mitt jobb.

Jag anklagar Vägverkets läkare och professor för att han(trots brev där jag påpekar att informationen från vuxenpsyk i Borås är FEL och berättar hur det VERKLIGEN gick till) har valt att gå på den felaktiga journalen från vuxenpsyk i Borås.

Jag anklagar mig själv för att jag har skadat mig själv när det (av psykiatrin) sönderdrogade köttstycke som en gång var min far, myndigheter, arbetsgivare, mfl har drivit mig till vansinne, tappade humöret på bl a vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vårgårda efter att ha tröttnat på alla "Jag måste nog ha ett urin- och blodprov till"-uppmaningar utan att få någon information om antalet provtagningar, vad syftet var etc efter trafikolyckan etc.

Den enda tröst jag finner är vetskapen att jag inte är ensam om att ha skadat mig själv när jag har mått psykiskt dåligt pga myndigheters maktmissbruk, jobbiga hemförhållanden och liknande. Vad jag kan intyga och försäkra dock är att DETTA ALDRIG HAR PÅVERKAT MIN BILKÖRNING och INTE HADE NÅGOT MED TRAFIKOLYCKAN ATT GÖRA!
Jag har även nu lagt av med att såväl skada mig själv som slå sönder mina ägodelar när jag är trött, less och förbannad. Istället ventilerar jag känslorna genom att skriva av mig här och hoppas att jag inte straffas för det nu när jag ska överklaga Länsstyrelsens beslut till Länsrätten!

Mitt Asperger-"handikapp" kan jag dessvärre inte göra något åt! Inte heller samhällets fördomar om oss!
För mer information om orsaken till mitt återkallade körkort hänvisar jag till min blogg - http://www.terapisnack.com/blog.php?b=236

Till er som mår psykiskt dåligt och har tankar på att uppsöka psykiatrin vill jag ge följande råd - TÄNK INTE ENS TANKEN!!
Om myndigheterna får tag i information om er psykiska hälsa (vilket de har rätt att begära) från era kontakter med psykiatrin kan dessa uppgifter komma att användas emot er i t ex körkortsärenden eller liknande fall!

Även sådana saker som telefonsamtal med psykiatrin där jag har antytt att jag har mått psykiskt dåligt (pga regeringens hetsjakt på mig som arbetslös och en kämpig ekonomi under våren 2007, vilket det inte sägs ett ord om i Vägverkets utredning utan endast att jag har haft suicidtankar etc) finns uppräknade i Vägverkets utredning!

Vägverkets professor har till och med gått så långt tillbaka i tiden som 1989 (19 ÅR GAMLA UPPGIFTER!!!!!!) när jag gick på BUP och mådde psykiskt dåligt pga mobbning för att snoka reda på uppgifter han senare har använt för att klassa mig som olämplig för körkortsinnehav! (Suck)
Nämn den tonåring som INTE har problem, i synnerhet om denne är mobbad och bl a under en rast angrips bakifrån och får en pappershandduk lindad runt halsen av en mobbare (återigen nämns det inte ett ord om detta i mina journaler från den här tiden utan endast vad JAG gjorde när jag mådde psykiskt dåligt pga mobbningen och skolans passivitet)!!

Alla POSITIVA intyg jag har från lärare på högskolan, chefen jag hade på mitt senaste jobb, positiva bedömningar av läkare m.m har professorn vid Vägverket som skötte utredningen av mig bortsett ifrån totalt!

Jag har t ex två utlåtanden från överläkare inom psykiatrin.

Överläkaren vid vuxenpsykiatriska akutmottagningen i Vårgårda gör bedömningen (utifrån en enskild incident där jag var trött, less och förbannad över att ständigt bli uppmanad att lämna fler prover samtidigt som tiden inom vilken jag var tvungen att få in min överklagan till Länsstyrelsen var på väg att ta slut och överläkaren inte ville få in detta i sin trånga skalle) att jag var aggressiv, opålitlig, våldsam etc etc...........

Överläkaren vid vuxenpsyk i Falköping gör bedömningen att jag INTE lider av någon allvarlig psykisk störning och att inget hinder mot körkortsinnehav anses föreligga. Hon skriver även att jag är beroende av bilen (vilket är sant med tanke på att jag bor långt ute på landet och inte har tillgång till allmänna kommunikationer) och att risk föreligger att jag kan falla in i en djupare depression om jag inte får tillbaka mitt körkort.

Distriktsläkaren på vårdcentralen i min kommun intygar även att jag INTE brukar alkohol eller andra droger.

Gissa vilken läkare Vägverkets professor väljer att lyssna på? Jo, (naturligtvis) överläkaren vid vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vårgårda som bekräftar Vägverkets fördomar att "Psykiska handikapp som Aspergers syndrom och ADHD kan utgöra ett hinder för körkortsinnehav", läkaren vid vuxenpsyk i Borås som ljög ihop sagan om trafikolyckan efter den 13:e juli 2007 och läkarna som skrev de nästan 20 ÅR gamla journalanteckningarna från tiden då jag gick på BUP på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås! Följden blir att Vägverkets professor rekommenderar Länsstyrelsen att de skall behålla mitt körkort.


Att försöka sova känns nu helt meningslöst, jag får ingen ro att somna pga att jag hela tiden tänker på detta! Nu tänker jag gå och lägga mig framför TV:n resten av natten!
Godnatt och sovgott, alla ni därute med förmånen att finna RO att SOVA! (Djup Suck)

jamey

Du har låtit detta problem ta över hela din verklighet. Du behöver hjälp av någon utomstående att skingra dina tankar och fylla ditt liv med något som tar den plats dessa gamla destruktiva tankar har tagit.

Fan vad jag hoppas du mår bättre snart. Försök att tänka positivt. Försök att acceptera att det inte finns lösningar på allt just nu. Tänk såhär: "om jag rycker på axlarna nu och inte försöker så hårt så kommer allt lösa sig automatiskt lättare i framtiden". Jag tror det blir så... Att du kommer må bättre lite senare.

Peter1974

Jo, frågan är bara VEM man ska prata med?

Det är psykiatrin som bär större delen av ansvaret för att jag inte fick tillbaka mitt körkort pga sina sagoberättelser om trafikolyckan i den journal som skrevs efter 2007-07-13, inblandning av problem med myndigheter som inte hade ett PISS med trafikolyckan att göra, utlämning av 20 år gamla uppgifter om händelser som inträffade när jag mådde psykiskt dåligt pga mobbning i högstadiet till Vägverket etc etc.

I princip vartenda ord jag har sagt till folk inom psykiatrin, till och med i TELEFONSAMTAL, har använts av Vägverkets professor som utredde mitt ärende för att klassa mig som olämplig för körkortsinnehav!

Uppriktigt sagt vågar jag inte prata med någon mer människa inom den så kallade "vården" efter detta och jag vill BESTÄMT AVRÅDA er andra från att kontakta psykiatrin och lämna ut uppgifter om er själva! När ni senare kommer att behöva ansöka om (nytt) körkort, pass eller liknande kan alltså det ni har sagt till folk inom psykiatrin komma att användas till er nackdel. Så har det åtminstone varit för mig! Jag trodde att händelserna som inträffade när jag gick på BUP på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås, 20 ÅR sedan, var preskiberade och borta! Tyvärr hade jag FEL! Uppgifterna om dessa händelser är en av orsakerna till att professorn vid Vägverket klassade mig som olämplig för körkortsinnehav! Trots att jag är en helt annan människa idag!

Blir jag akut sjuk i framtiden kommer jag att tänka till både EN och TVÅ gånger innan jag åker in till akuten på Södra Älvsborgs sjukhus och lämnar ut några uppgifter om mig, av rädsla för att dessa uppgifter kommer att lagras och senare kan användas av myndigheter för att klassa mig som olämplig för körkortsinnehav och liknande.

Det jag sätter mitt hopp till nu är att Länsrätten skall göra en annan RÄTTVIS bedömning av min lämplighet för körkortsinnehav.

Min mor hjälper mig så mycket hon kan och har försäkrat mig om att hon inte kommer att ge sig förrän jag har fått tillbaka mitt körkort och ersättning och överklaga så långt det överhuvudtaget är möjligt. Vi har dock olika uppfattningar om chanserna till ersättning. Jag vill kräva Vägverket, Psykiatrin vid Södra Älvsborgs sjukhus och ÖVM i Vårgårda, Länsstyrelsen i Mariestad och övriga inblandade i den här härvan på en ersättning i storleksordningen 6 TILL 10 MILJONER KRONOR! Min mor säger att jag får vara glad om jag får 100000 kronor.

Under tiden tänker jag göra vad jag kan för att se till att så många människor som möjligt får veta hur de "jobbar" inom psykiatrin och avråda från kontakter med dessa personer!

Att det man säker till spionerna ("läkarna") inom psykiatrin senare kan komma att användas av myndigheter som Vägverket för att klassa en som olämplig för körkortsinnehav är ju inte direkt det första man tänker på när man söker hjälp för t ex mobbning, självskadebeteende, självmordstankar och liknande, eller hur?

jamey

Men har inte psykiatrin tystnadsplikt?
Har du ingen buss att åka med in till stan och träffa vänner? Har du vänner?
Varför älta detta? Du verkar ha extremt svårt att hålla dig från detta ämne. Jag tycker du verkar obsessed av det helt enkelt. Finns det inget nummer du kan ringa för att prata ut och få råd och tips? Jag tycket inte det verkar som att detta forum ger dig tillräcklig hjälp för att gå vidare. Jag har i alla fall inte märkt att ditt resonemang har utvecklats till att bli mer positivt och strukturerat rationellt.

Varför gnälla och sura och vara arg och ledsen här? Ryck upp dig och försök ta kontrollen över dina känslor och ta inte allt så hårt. Vi försöker hjälpa dig men det känns som att du inte lyckas ta kontrollen över problemet ändå. Du har ansvar för din situation. Du krockade med bilen och fick diagnos. Jag säger inte att dessa saker inte var "orättvisa". Men det säger inte att du ska spendera resten av ditt liv i samma tillstånd som du har nu. Om du ältar detta och gräver ner dig ännu mer i problemet så blir det allt svårare att komma tillbaka till ett normalt liv. Du måste börja NU att försöka tänka i andra banor och ta hand om dig och bryta vanor och göra sånt som din kropp och hjärna mår bra av. Se exempelvis en kärleksfull film eller komedi som får dig på bättre tankar.

Skilj på problemet och vad du ska göra.

1. Försök fixa ersättning med hjälp av experter (advokater etc).
2. Du verkar ha mycket energi att lägga på detta. Vad sägs om att kanalisera den till något som gör dig harmonisk först? Har man verkligen sån där energi och handlingskraft med adhd/asperger?
3. Tänk på att en deltagare i senaste Top Model har ADHD och Asperger och gick rätt långt i tävlingen. Så låt inte din diagnos förlama dig.

Du verkar behöva hjälp av någon att reda ut dina tankar. Varför mår du så dåligt och varför har du mått så dåligt under din uppväxt? Har du haft jobbigt hemma eller så? Alltså du behöver liksom träna om din hjärna att må bättre och klara vardagen bättre. Finns ingen sån hjälp? Det är inget fel att ha de problemen du har. Man ska inte skämmas. Du är en mycket intressant person. Hade inte Einstein Asperger? Forskaren som upptäckte DNA hade det i alla fall.

Så ryck upp dig och var inte så himla nedstämd. Du lever i Sverige har mat och husrum och försök tänka positivt.