Peter1974

Jag ser ännu en sömnlös natt framför mig.

Varje natt när jag har gått och lagt mig och försöker somna kommer tankarna kring förlusten av körkortet pga trafikolyckan 2007-07-13 (se inlägg på annan plats i forumet). Jag ligger i sängen och ältar, ältar och åter ältar händelsen, den kränkande behandlingen jag blev utsatt för av psykiatrin, Vägverkets maktmissbruk etc etc.

Till slut ger jag upp försöken att somna, blir förtvivlad och slår näven i väggen för att sedan gå upp och lägga mig i soffan framför TV:n till klockan 5-6 på morgonen.

NÄR ska Vägverket ge mig körkortet tillbaks så att jag kan lämna den här tragiska händelsen bakom mig och påbörja REHABILITERINGEN, genom att börja styrketräna, sola och bada, gå ut och träffa folk m.m????

Den här sommaren kommer att gå till historien som en av de absolut SÄMSTA i mitt liv! Jag kan bara hoppas på att solen och värmen tar slut snart och ersätts av REGN OCH KYLA! När det regnar och är kallt ute behöver jag inte ha lika stor ångest över förlusten av körkortet då det ändå är bäst att hålla sig inomhus!


"Tack" Vägverket och psykiatrin för att ni sabbade vad som kunde ha blivit en av de mest fantastiska somrarna i mitt liv! ;-(

Har jag inte fått tillbaks körkortet den 1:a augusti kan jag tvingas TACKA NEJ till tjänsten som elektronikkonstruktör jag har fått hos ett företag i Göteborg pga att jag är beroende av bilen och körkortet för att kunna ta mig till och från jobbet!

"Billigt och bra" för Sveriges skattebetalare om jag tvingas tacka nej till jobbet och sjukskriva mig för ångest och depression pga förlusten av körkortet och Vägverkets maktmissbruk!

jamey

Jag har körkort men ingen bil. Jag är jättevirrig och skulle säkert köra på nån om jag hade körkort. Tänk inte på körkort som något som du måste ha för att må bra och känna dig bra. Det finns många svenskar som inte ens har körkort. Läs biltidningar och kör bilspel på Internet. Hitta alternativ. Försök att minska "extremisttankar" som att allt "är kört" som bara får dig att känna dig spänd och att du mår dåligt. Försök att få perspektiv på tillvaron. Jag lovar dig att om du bara försöker att minska körkortets betydelse för din lycka så kommer du hitta många andra saker som gör ditt liv lustfyllt igen. Håll igång på andra sätt så löser det sig nog. Jag hoppas du mår bättre snart. Försök hitta något annat som du gillar att göra som får dig glad igen.
Lycka till
Jamey

ChuckieCharles

Vad exakt är det du ältar? Jag tror du måste strukturera och upp exakt vad det är och ignorera de saker du själv inte kan påverka i nuet samt de saker du inte kunde påverka när de skedde. Det låter som att allting bara blir en enda stor röra där du inte kan urskilja vad som är vad.

Varför skulle du kunna lägga händelsen bakom dig bara för att du får tillbaka ditt körkort? De två sakerna är oberoende av varandra. Anta att du aldrig får tillbaka körkortet, kommer du då aldrig kunna försonas med dig själv och olyckan? Kan du inte "... påbörja REHABILITERINGEN, genom att börja styrketräna, sola och bada, gå ut och träffa folk m.m????" oberoende av om du fått tillbaka ditt körkort eller ej?


Olyckan är EN händelse, att du fått ditt körkort inkallat en ANNAN händelse och hur du kommer må den här sommaren en TREDJE händelse. Vad jag ser finns det inget samband mellan de.

Peter1974

Hej!

Läs vad jag skriver i denna tråd - Straffad med fortsatt återkallat körkort pga att man var mobbad under högstadiet

Jag ligger på nätterna och ältar, ältar och åter ältar denna händelse, blir trött, less och förtvivlad över myndigheternas sjuka j-a maktmissbruk och kan inte sova!

När jag får tillbaks mitt körkort (och en ersättning för det psykiska lidande och den kränkande behandling Vägverket, Psykiatrin mfl har utsatt mig för) kan jag återuppta besöken på gymmet, åka ut och sola, bada, lära mig spela golf, gå ut och träffa folk m.m.

Under tiden som körkortet är återkallat (på HELT FELAKTIGA grunder) tvingas jag gå här hemma som en fånge i mitt hem!

Vägverket har visserligen inte förbjudit mig att cykla, men med tanke på att de (pga av mitt Asperger-"handikapp" och att jag mådde psykiskt dåligt pga att jag var mobbad i högstadiet etc) tycker jag det är bäst att undvika att vistas ute i trafiken! Skulle det inträffa en ny trafikolycka finns risken annars att Vägverkets okunniga och fördomsfulla "läkare" får ännu mer saker att gnälla över och motivera sitt beslut att behålla mitt körkort!

F-n vad LESS jag blir på det här sjuka skitlandet!