![]() |
|
||||||||
|
Välkommen till Terapisnack! Psykologi forum för dig som har frågor om psykoterapi, panikångest, självkänsla, utbrändhet eller kontrollbehov. Här kan du få stöd hjälp utan kostnad eller bara dela med dig av din egna erfarenheter som kan hjälpa andra. Just nu är du inne som gäst vilket ger dig begränsad tillgång till forumet. Du kan läsa och se vad som skrivs men du kan inte själv skriva eller fråga något. Det är helt gratis att bli medlem och det tar bara någon minut. Som medlem på Terapisnack kan du själv ställa frågor och få svar dels av våra experter men även av andra medlemmar som är intresserade av psykologi! För varje inlägg får du krediter som du kan handla för. Du kan bland annat köpa böcker, kurser, nätterapi, terapisessioner mm. Så vad väntar du på, bli medlem direkt! |
|
| Nyheter |
Aktuellt![]() Terapisnacks helg 8-9 nov |
Våra kontor![]() | Göteborg Alingsås Kungsbacka Stenungsund Halmstad Stockholm Falkenberg Hässleholm Linköping |
Vill du annonsera här? Kontakta oss på info@comunicera.se |
|
|||||||
| Deprimerad - stressad - utmattad Depression kan yttra sig på många olika sätt så som koncentrationsvårigheter, ont i kroppen, hopplöshet, minskad aptit eller ökad aptit, agressiva utbrott, socialt undandragande, minskad lust att umgås, orkar inte med folk, konstant trött, utmattad, stressad, självmordstankar, trött på livet. Här kan du diskutera detta. |
![]() |
|
|
LinkBack | Ämnesverktyg | Visningsalternativ |
|
|
#1 (permalink) |
|
Junior Member
Bronsmedlem
|
Hejsan!
Jag har ju mått sämre ett tag nu, och relationen mellan mig och min enda kompis i klassen, blir snabbt sämre. Jag har liksom inget behov av att prata längre, utan vi sitter bara tyst bredvid varandra innan lektionerna. Vi umgicks sällan på fritiden förut heller, men nu gör vi det aldrig, vilket har resulterat i att jag bara sitter hemma på helgerna. Idag när vi skulle ha lektion kände jag mig ledsen och då frågade min kompis om vi skulle spela ett spel, men jag sa att jag inte ville. Då gick hon förbi mig och sa: "Tack för det, vad snällt", eller något sånt. Jag svarade med att säga ganska högt: "Och varför är du så sur helt plötsligt?". Sedan gick hon ut ur klassrummet, och jag mötte henne senare i korridoren, men ingen sa något. Då bestämde jag mig för att gå hem. Jag vet, det låter som ett dåligt skäl till att gå hem, men hon är liksom allt jag har i skolan, och det är väldigt jobbigt att vara ensam där. Min fråga är: Hur ska jag kunna behålla relationen till människor när jag inte orkar umgås/prata med dom? ![]() Jag vill ju egentligen inte vara ensam, men när jag är med en person som alltid är glad, och pratar mycket, tar hon ju avstånd från mig, eftersom jag inte orkar prata eller vara trevlig, och jag står helt ensam mot alla andra. |
|
|
|
|
|
#2 (permalink) |
|
Member
Silvermedlem
|
Hallå!
Jag tycker du ska fundera över varför du reagerar så bryskt emot din vän. Kan det vara så att du tolkar sånt som folk säger personligt fast det inte är menat så elakt som du tror. Jag är själv en sådan som kan bli väldigt arg på sånt som folk säger. Men det är nästan bättre att komma med en ursäkt (vit lögn) att man måste göra något annat än att börja tjafsa. Hoppas du slutar känna sådär och börjar känna att du kan umgås med folk utan att det blir konflikter och att du tappar dem. Hoppas detta svar kändes relevant. J |
|
|
|
![]() |
| Ämnesverktyg | |
| Visningsalternativ | |
|
|