<?xml version="1.0" encoding="ISO-8859-1"?>

<rss version="2.0" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/">
	<channel>
		<title>Terapisnack - Blogs</title>
		<link>http://www.terapisnack.com/blog.php</link>
		<language>sv</language>
		<lastBuildDate>Sat, 17 May 2008 19:09:46 GMT</lastBuildDate>
		<generator>vBulletin</generator>
		<ttl>60</ttl>
		<image>
			<url>http://www.terapisnack.com/images/misc/rss.jpg</url>
			<title>Terapisnack - Blogs</title>
			<link>http://www.terapisnack.com/blog.php</link>
		</image>
		<item>
			<title>krossad</title>
			<link>http://www.terapisnack.com/blog.php?b=193</link>
			<pubDate>Thu, 15 May 2008 15:06:24 GMT</pubDate>
			<description>krossad
  
2008-05-15
  

har ingen styrka kvar alls 

sitter bara och stirrar tomt framför mig 

tablett för tablett 

hoppas på ett slut 

ett värdigt sådant 

somna in och sova evighetens sömn</description>
			<content:encoded><![CDATA[<div>krossad<br />
  <br />
2008-05-15<br />
  <br />
<br />
har ingen styrka kvar alls <br />
<br />
sitter bara och stirrar tomt framför mig <br />
<br />
tablett för tablett <br />
<br />
hoppas på ett slut <br />
<br />
ett värdigt sådant <br />
<br />
somna in och sova evighetens sömn</div>

]]></content:encoded>
			<dc:creator>madde255</dc:creator>
			<guid isPermaLink="true">http://www.terapisnack.com/blog.php?b=193</guid>
		</item>
		<item>
			<title>Självhat*triggande*</title>
			<link>http://www.terapisnack.com/blog.php?b=190</link>
			<pubDate>Wed, 14 May 2008 18:34:25 GMT</pubDate>
			<description>Självhat
2008-05-14

känner som det är mitt fel för att jag inte är hel 

vill känna något annat än denna enorma själsliga smärta 

och mitt enda sätt är att med ett rakblad skära 

droppe för droppe så töms jag på ångest 

den fysiska smärtan är ingenting mot den  djupt i mitt hjärta 

Hatar min kropp hatar mitt liv hatar allt! 

Vill bara som det lilla rädda barnet skricka ut min smärta 

droppe för droppe så  faller jag djupare ner idetta svarta hål</description>
			<content:encoded><![CDATA[<div>Självhat<br />
2008-05-14<br />
<br />
känner som det är mitt fel för att jag inte är hel <br />
<br />
vill känna något annat än denna enorma själsliga smärta <br />
<br />
och mitt enda sätt är att med ett rakblad skära <br />
<br />
droppe för droppe så töms jag på ångest <br />
<br />
den fysiska smärtan är ingenting mot den  djupt i mitt hjärta <br />
<br />
Hatar min kropp hatar mitt liv hatar allt! <br />
<br />
Vill bara som det lilla rädda barnet skricka ut min smärta <br />
<br />
droppe för droppe så  faller jag djupare ner idetta svarta hål</div>

]]></content:encoded>
			<dc:creator>madde255</dc:creator>
			<guid isPermaLink="true">http://www.terapisnack.com/blog.php?b=190</guid>
		</item>
		<item>
			<title>outsider</title>
			<link>http://www.terapisnack.com/blog.php?b=187</link>
			<pubDate>Tue, 13 May 2008 13:25:19 GMT</pubDate>
			<description>Ditt blod rinner inte som mitt 

Ditt liv ser inte ut som mitt 

Vägar som korsas 

och själar som krossas 

min vilja är borta med vinden 

liksom mina tårar längs kinden 

Mina tårar har tagit slut 

och inte en röst av tjut 

min röst är för länge sedan förstörd 

Mitt uppe i kampen för att överleva 

mina sakta försiktiga försök trevar 

söker stöd och tröst 

men får bara svar av en barsk röst 

Hur kan någon se mina osynliga tårar 

som sedan länge slutat ge mitt ansikte fårar 

Mitt intre väsen skriker på hjälp 

Men till vården blir man bara själpt 

Hur i helvete vill ni jag ska göra? 

När det var ni som lät  dom mitt liv förstöra 

kampen ärför länge sedan slut 

hur i helvete kan ni ens tro att mina minnen  tar slut 

smutsig och skändad 

för alltid förändrad  

 </description>
			<content:encoded><![CDATA[<div><font color="Red"><font face="Verdana">Ditt blod rinner inte som mitt <br />
<br />
Ditt liv ser inte ut som mitt <br />
<br />
Vägar som korsas <br />
<br />
och själar som krossas <br />
<br />
min vilja är borta med vinden <br />
<br />
liksom mina tårar längs kinden <br />
<br />
Mina tårar har tagit slut <br />
<br />
och inte en röst av tjut <br />
<br />
min röst är för länge sedan förstörd <br />
<br />
Mitt uppe i kampen för att överleva <br />
<br />
mina sakta försiktiga försök trevar <br />
<br />
söker stöd och tröst <br />
<br />
men får bara svar av en barsk röst <br />
<br />
Hur kan någon se mina osynliga tårar <br />
<br />
som sedan länge slutat ge mitt ansikte fårar <br />
<br />
Mitt intre väsen skriker på hjälp <br />
<br />
Men till vården blir man bara själpt <br />
<br />
Hur i helvete vill ni jag ska göra? <br />
<br />
När det var ni som lät  dom mitt liv förstöra <br />
<br />
kampen ärför länge sedan slut <br />
<br />
hur i helvete kan ni ens tro att mina minnen  tar slut <br />
<br />
smutsig och skändad <br />
<br />
för alltid förändrad  <br />
<br />
 </font></font></div>

]]></content:encoded>
			<dc:creator>madde255</dc:creator>
			<guid isPermaLink="true">http://www.terapisnack.com/blog.php?b=187</guid>
		</item>
		<item>
			<title>bron</title>
			<link>http://www.terapisnack.com/blog.php?b=186</link>
			<pubDate>Tue, 13 May 2008 10:38:29 GMT</pubDate>
			<description>satt med fötterna dinglades på en bro för att titta ner på bilarna under 
varmt var det och avgaserna steg och gjorde luften tung.. 
tillslut blev man nästan lite degig i huvedet 
så nära att bara ta ett steg och avsluta allt.. 
men så satte den eviga och långa skulden upp igen 
tänk dom som blir chockade och lessena och får leva med en sån syn 
usch nej de kunde jag helt enkelt inte:confused:</description>
			<content:encoded><![CDATA[<div>satt med fötterna dinglades på en bro för att titta ner på bilarna under <br />
varmt var det och avgaserna steg och gjorde luften tung.. <br />
tillslut blev man nästan lite degig i huvedet <br />
så nära att bara ta ett steg och avsluta allt.. <br />
men så satte den eviga och långa skulden upp igen <br />
tänk dom som blir chockade och lessena och får leva med en sån syn <br />
usch nej de kunde jag helt enkelt inte:confused:</div>

]]></content:encoded>
			<dc:creator>madde255</dc:creator>
			<guid isPermaLink="true">http://www.terapisnack.com/blog.php?b=186</guid>
		</item>
		<item>
			<title>Händer</title>
			<link>http://www.terapisnack.com/blog.php?b=178</link>
			<pubDate>Tue, 06 May 2008 11:17:15 GMT</pubDate>
			<description>Hårda händer och konstiga lukter 

vad är det som händer 

ni skändar min kropp  

och kränker min själ 

både fram och  bak 

främmande lukter och stanken av sprit 

min kropp går in i survavel  mode 

starka händer mina händer krossar 

bakom  fasadne har det mesta lossnat 

hon faller så sakta ner i mörkaste hål 

därnere i mörkret  inget ljus når 

sviken och ensam hon fäller en tår 

för framtid och drömmar som hon aldrig får 

era händer brinner som eld 

när ni rör vid mitt tunna skinn 

vill bara försvinna och skrika försvinn 

henns vetskap att ni inte fick något staff för det ni gjort 

får mig att känna en skänla av skuld 

vi gick till en bar  som vänner 

du lämnade mig i klorna på monstren 

och inom mig är sveket värre 

du krossa min tro på människan 

och min tro på livet. 

Hon tog min förlorade framtid för givet 

kroppen skändas och själen likaså 

har du inte varit där själv tror jag aldrig du kan förstå 

sveket dom utförde på min kropp 

kommer aldrig  i ljuset visas upp 

för skammen och skulden ligger alltid på kvinnan 

och henne kan ni aldrig mera finna 

hon har stängt av för omvärlden 

vill inte bli kränkt och dömd för andras gärningar 

som ute på gatan fritt kan gå och va stolta 

dom såg aldrig mitt liv  volta 

och försvinna 

Min maktlöshet inför att inget kunna göra 

får en del av mig att hata som att jag kunde mörda 

men aldrig ni någonsin får veta 

vilket helvete era handlingar mot mig stretar 

på vägen upp mot sjuset som hon vill ha 

är kampen verkligen värd att kämpa 

kan någon mitt fall dämpa 

uppoch ner  hela livet rämmnar 

när era smutiga händer tagit på min kropp 

vem ska någonsin kunna säga stopp 

mitt råd till er därute i livet 

att aldrig ta livet för givet 

det kan på några sekunder försvinna 

och du kommer aldrig någonsin hinna 

rädda din själ i från det svartaste hav 

av svikna minnen och förlorad framtid :cry:</description>
			<content:encoded><![CDATA[<div><font face="Verdana"><font color="Blue">Hårda händer och konstiga lukter <br />
<br />
vad är det som händer <br />
<br />
ni skändar min kropp  <br />
<br />
och kränker min själ <br />
<br />
både fram och  bak <br />
<br />
främmande lukter och stanken av sprit <br />
<br />
min kropp går in i survavel  mode <br />
<br />
starka händer mina händer krossar <br />
<br />
bakom  fasadne har det mesta lossnat <br />
<br />
hon faller så sakta ner i mörkaste hål <br />
<br />
därnere i mörkret  inget ljus når <br />
<br />
sviken och ensam hon fäller en tår <br />
<br />
för framtid och drömmar som hon aldrig får <br />
<br />
era händer brinner som eld <br />
<br />
när ni rör vid mitt tunna skinn <br />
<br />
vill bara försvinna och skrika försvinn <br />
<br />
henns vetskap att ni inte fick något staff för det ni gjort <br />
<br />
får mig att känna en skänla av skuld <br />
<br />
vi gick till en bar  som vänner <br />
<br />
du lämnade mig i klorna på monstren <br />
<br />
och inom mig är sveket värre <br />
<br />
du krossa min tro på människan <br />
<br />
och min tro på livet. <br />
<br />
Hon tog min förlorade framtid för givet <br />
<br />
kroppen skändas och själen likaså <br />
<br />
har du inte varit där själv tror jag aldrig du kan förstå <br />
<br />
sveket dom utförde på min kropp <br />
<br />
kommer aldrig  i ljuset visas upp <br />
<br />
för skammen och skulden ligger alltid på kvinnan <br />
<br />
och henne kan ni aldrig mera finna <br />
<br />
hon har stängt av för omvärlden <br />
<br />
vill inte bli kränkt och dömd för andras gärningar <br />
<br />
som ute på gatan fritt kan gå och va stolta <br />
<br />
dom såg aldrig mitt liv  volta <br />
<br />
och försvinna <br />
<br />
Min maktlöshet inför att inget kunna göra <br />
<br />
får en del av mig att hata som att jag kunde mörda <br />
<br />
men aldrig ni någonsin får veta <br />
<br />
vilket helvete era handlingar mot mig stretar <br />
<br />
på vägen upp mot sjuset som hon vill ha <br />
<br />
är kampen verkligen värd att kämpa <br />
<br />
kan någon mitt fall dämpa <br />
<br />
uppoch ner  hela livet rämmnar <br />
<br />
när era smutiga händer tagit på min kropp <br />
<br />
vem ska någonsin kunna säga stopp <br />
<br />
mitt råd till er därute i livet <br />
<br />
att aldrig ta livet för givet <br />
<br />
det kan på några sekunder försvinna <br />
<br />
och du kommer aldrig någonsin hinna <br />
<br />
rädda din själ i från det svartaste hav <br />
<br />
av svikna minnen och förlorad framtid :cry:</font></font></div>

]]></content:encoded>
			<dc:creator>madde255</dc:creator>
			<guid isPermaLink="true">http://www.terapisnack.com/blog.php?b=178</guid>
		</item>
		<item>
			<title>Skam*Triggande*</title>
			<link>http://www.terapisnack.com/blog.php?b=176</link>
			<pubDate>Mon, 05 May 2008 13:02:08 GMT</pubDate>
			<description>Det här vill jag att ni ska veta 

Att efter skammen behäver du inte leta 

Äckliga hender och konstiga lukter 

ljudet av en dator som surrar 

och hela min värld snurrar 

vad är det som händer 

vad är det som sker 

hur hamna jag här varför kan jag inget se 

röster jag hör fast helt förvrängda 

förstår inte vad dom säger eller vad som håller på att hända  

Äckliga händer som håller fast min ena arm 

Tycker mig känna händer som håller mig fast 

En speciell doft  och någon ligger på mig 

vad är det som händer 

kan känna att det är två som håller i varsin arm 

och detsamma i varsitt ben 

ett tryck över bröstet och kippar efter luft 

känner mer hur huvudet snurrar.. 

Tankarna bara surrar  

Hur många är dom 

hur hamna jag här 

Tyvärr kommer jag aldrig någonsin få något svar 

men skammen sitter ristad i min ryggrad kvar </description>
			<content:encoded><![CDATA[<div><font face="Verdana"><font color="Red">Det här vill jag att ni ska veta <br />
<br />
Att efter skammen behäver du inte leta <br />
<br />
Äckliga hender och konstiga lukter <br />
<br />
ljudet av en dator som surrar <br />
<br />
och hela min värld snurrar <br />
<br />
vad är det som händer <br />
<br />
vad är det som sker <br />
<br />
hur hamna jag här varför kan jag inget se <br />
<br />
röster jag hör fast helt förvrängda <br />
<br />
förstår inte vad dom säger eller vad som håller på att hända  <br />
<br />
Äckliga händer som håller fast min ena arm <br />
<br />
Tycker mig känna händer som håller mig fast <br />
<br />
En speciell doft  och någon ligger på mig <br />
<br />
vad är det som händer <br />
<br />
kan känna att det är två som håller i varsin arm <br />
<br />
och detsamma i varsitt ben <br />
<br />
ett tryck över bröstet och kippar efter luft <br />
<br />
känner mer hur huvudet snurrar.. <br />
<br />
Tankarna bara surrar  <br />
<br />
Hur många är dom <br />
<br />
hur hamna jag här <br />
<br />
Tyvärr kommer jag aldrig någonsin få något svar <br />
<br />
men skammen sitter ristad i min ryggrad kvar </font></font></div>

]]></content:encoded>
			<dc:creator>madde255</dc:creator>
			<guid isPermaLink="true">http://www.terapisnack.com/blog.php?b=176</guid>
		</item>
		<item>
			<title>Skam*Triggande*</title>
			<link>http://www.terapisnack.com/blog.php?b=175</link>
			<pubDate>Mon, 05 May 2008 13:01:06 GMT</pubDate>
			<description>Det här vill jag att ni ska veta 

Att efter skammen behäver du inte leta 

Äckliga hender och konstiga lukter 

ljudet av en dator som surrar 

och hela min värld snurrar 

vad är det som händer 

vad är det som sker 

hur hamna jag här varför kan jag inget se 

röster jag hör fast helt förvrängda 

förstår inte vad dom säger eller vad som håller på att hända  

Äckliga händer som håller fast min ena arm 

Tycker mig känna händer som håller mig fast 

En speciell doft  och någon ligger på mig 

vad är det som händer 

kan känna att det är två som håller i varsin arm 

och detsamma i varsitt ben 

ett tryck över bröstet och kippar efter luft 

känner mer hur huvudet snurrar.. 

Tankarna bara surrar  

Hur många är dom 

hur hamna jag här 

Tyvärr kommer jag aldrig någonsin få något svar 

men skammen sitter ristad i min ryggrad kvar </description>
			<content:encoded><![CDATA[<div><font face="Verdana"><font color="Red">Det här vill jag att ni ska veta <br />
<br />
Att efter skammen behäver du inte leta <br />
<br />
Äckliga hender och konstiga lukter <br />
<br />
ljudet av en dator som surrar <br />
<br />
och hela min värld snurrar <br />
<br />
vad är det som händer <br />
<br />
vad är det som sker <br />
<br />
hur hamna jag här varför kan jag inget se <br />
<br />
röster jag hör fast helt förvrängda <br />
<br />
förstår inte vad dom säger eller vad som håller på att hända  <br />
<br />
Äckliga händer som håller fast min ena arm <br />
<br />
Tycker mig känna händer som håller mig fast <br />
<br />
En speciell doft  och någon ligger på mig <br />
<br />
vad är det som händer <br />
<br />
kan känna att det är två som håller i varsin arm <br />
<br />
och detsamma i varsitt ben <br />
<br />
ett tryck över bröstet och kippar efter luft <br />
<br />
känner mer hur huvudet snurrar.. <br />
<br />
Tankarna bara surrar  <br />
<br />
Hur många är dom <br />
<br />
hur hamna jag här <br />
<br />
Tyvärr kommer jag aldrig någonsin få något svar <br />
<br />
men skammen sitter ristad i min ryggrad kvar </font></font></div>

]]></content:encoded>
			<dc:creator>madde255</dc:creator>
			<guid isPermaLink="true">http://www.terapisnack.com/blog.php?b=175</guid>
		</item>
		<item>
			<title>Bakom Muren</title>
			<link>http://www.terapisnack.com/blog.php?b=173</link>
			<pubDate>Mon, 05 May 2008 08:35:29 GMT</pubDate>
			<description>Bakom Muren
  
2008-05-05
  

Bakom den osynliga muren 

Som är byggd för att skydda 

Sten för sten som blir till en mur 

stor kraft att denna skydda  

Men hjälper den verkligen mig 

Eller själper den mig 

vem kan segla för utan vind  

vem kan ro utan åror 

vem kan skjiljas från vännen sin utan att fälla tårar 

dag för dag 

minut för minut 

sitter jag av straffet för vad ni gjorde mig 

Ni som tog er rätten ni aldrig hade 

ni tog min kropp och skändade den 

men min själ kommer ni aldrig åt 

ni fick inget straff och går nu ute i det fria 

Jag fick livstid 

jag sitter av mitt straff i tysthet 

Vad är priset på ett liv idag 

Jag hade inget värde 

tänk om jag någon lärde 

priset ett liv har 

här står jag ensam kvar 

med muren jag byggt med sten efter sten 

med rakbladet som min ända trogna vän 

Min nakna kropp är för alltid förstörd 

det ända jag vill att göra min röst hörd 

om jag en själ kan rädda 

med mina ord 

att göra en förändring på denna jord 

svek och skam är nog det värsta man känner 

hur helar man en trasig själ 

Det svartaste havet där nere på botten 

sitter en själ som snart nått botten 

skammen den på hennes själ den svider 

och hennes själen den vrider sig i smärta 

En ensam tår där naket sakta men säkert rinner 

nerför hennes kind som torkar och försvinner 

men såren i hennes själ aldrig nånsin försvinner</description>
			<content:encoded><![CDATA[<div><font face="Verdana"><font color="Red">Bakom Muren<br />
  <br />
2008-05-05<br />
  <br />
<br />
Bakom den osynliga muren <br />
<br />
Som är byggd för att skydda <br />
<br />
Sten för sten som blir till en mur <br />
<br />
stor kraft att denna skydda  <br />
<br />
Men hjälper den verkligen mig <br />
<br />
Eller själper den mig <br />
<br />
vem kan segla för utan vind  <br />
<br />
vem kan ro utan åror <br />
<br />
vem kan skjiljas från vännen sin utan att fälla tårar <br />
<br />
dag för dag <br />
<br />
minut för minut <br />
<br />
sitter jag av straffet för vad ni gjorde mig <br />
<br />
Ni som tog er rätten ni aldrig hade <br />
<br />
ni tog min kropp och skändade den <br />
<br />
men min själ kommer ni aldrig åt <br />
<br />
ni fick inget straff och går nu ute i det fria <br />
<br />
Jag fick livstid <br />
<br />
jag sitter av mitt straff i tysthet <br />
<br />
Vad är priset på ett liv idag <br />
<br />
Jag hade inget värde <br />
<br />
tänk om jag någon lärde <br />
<br />
priset ett liv har <br />
<br />
här står jag ensam kvar <br />
<br />
med muren jag byggt med sten efter sten <br />
<br />
med rakbladet som min ända trogna vän <br />
<br />
Min nakna kropp är för alltid förstörd <br />
<br />
det ända jag vill att göra min röst hörd <br />
<br />
om jag en själ kan rädda <br />
<br />
med mina ord <br />
<br />
att göra en förändring på denna jord <br />
<br />
svek och skam är nog det värsta man känner <br />
<br />
hur helar man en trasig själ <br />
<br />
Det svartaste havet där nere på botten <br />
<br />
sitter en själ som snart nått botten <br />
<br />
skammen den på hennes själ den svider <br />
<br />
och hennes själen den vrider sig i smärta <br />
<br />
En ensam tår där naket sakta men säkert rinner <br />
<br />
nerför hennes kind som torkar och försvinner <br />
<br />
men såren i hennes själ aldrig nånsin försvinner</font></font></div>

]]></content:encoded>
			<dc:creator>madde255</dc:creator>
			<guid isPermaLink="true">http://www.terapisnack.com/blog.php?b=173</guid>
		</item>
		<item>
			<title>Min verklighet</title>
			<link>http://www.terapisnack.com/blog.php?b=171</link>
			<pubDate>Sun, 04 May 2008 10:17:21 GMT</pubDate>
			<description>En våg av känslor inom henne  gäser 

kanske du något av henne  läser 

Hennes tankar och kämslor om att vara ensam 

Ensam  mot världen hon kämpar 

Kämpar för någon slags värdighet 

Men kanske det redan är försent 

Hat förtvivlan och misstro 

inom henne gror 

tänk om hon någonsin för övertaget om hennes känslors klor 

Ifrån mörkret hdär hon sitter 

hör hon ett barns fnitter 

Ett barns oskuldsfulla inställning till världen  

som hon också en gång delade 

Kan aldrig någonsin bli något till hennes helande  

Inom henne hennse själ skriker 

smärtan och förtvilan henne förgör 

Tänk om hennes sista andetag  

bir som en dröm av idag 

minnena henne plötsligt slår henne till marken 

blåa saker överallt vad är tänken 

Ingen hennes hjärta någonsin kan hitta 

hennes själ är för evigt full av smitta 

ren skär smärta 

 över hennes krossade hjärta  

drömmar och tankar på en framtid 

krossade på en sekund för alltid 

Kan ingen se hennes kamp som hon kämpar 

Hon slåss för sin rätt till hennes kropp krampar 

Tanken hon hela tiden bär med sig 

Är tvivlen på hennes  framgång att nå fram 

till den person som sitter och läser 

hennes personliga tankar och känslor 

naket och ärligt hon står framför dig 

kan du någonsin ta det hon säger till dig 

Hennes tankar av djupaste sorg och förtvivlan 

Över drömmar och framtid hon aldrig kommer få se 

Är du säker på att det är henne du kan se </description>
			<content:encoded><![CDATA[<div><font color="Blue">En våg av känslor inom henne  gäser <br />
<br />
kanske du något av henne  läser <br />
<br />
Hennes tankar och kämslor om att vara ensam <br />
<br />
Ensam  mot världen hon kämpar <br />
<br />
Kämpar för någon slags värdighet <br />
<br />
Men kanske det redan är försent <br />
<br />
Hat förtvivlan och misstro <br />
<br />
inom henne gror <br />
<br />
tänk om hon någonsin för övertaget om hennes känslors klor <br />
<br />
Ifrån mörkret hdär hon sitter <br />
<br />
hör hon ett barns fnitter <br />
<br />
Ett barns oskuldsfulla inställning till världen  <br />
<br />
som hon också en gång delade <br />
<br />
Kan aldrig någonsin bli något till hennes helande  <br />
<br />
Inom henne hennse själ skriker <br />
<br />
smärtan och förtvilan henne förgör <br />
<br />
Tänk om hennes sista andetag  <br />
<br />
bir som en dröm av idag <br />
<br />
minnena henne plötsligt slår henne till marken <br />
<br />
blåa saker överallt vad är tänken <br />
<br />
Ingen hennes hjärta någonsin kan hitta <br />
<br />
hennes själ är för evigt full av smitta <br />
<br />
ren skär smärta <br />
<br />
 över hennes krossade hjärta  <br />
<br />
drömmar och tankar på en framtid <br />
<br />
krossade på en sekund för alltid <br />
<br />
Kan ingen se hennes kamp som hon kämpar <br />
<br />
Hon slåss för sin rätt till hennes kropp krampar <br />
<br />
Tanken hon hela tiden bär med sig <br />
<br />
Är tvivlen på hennes  framgång att nå fram <br />
<br />
till den person som sitter och läser <br />
<br />
hennes personliga tankar och känslor <br />
<br />
naket och ärligt hon står framför dig <br />
<br />
kan du någonsin ta det hon säger till dig <br />
<br />
Hennes tankar av djupaste sorg och förtvivlan <br />
<br />
Över drömmar och framtid hon aldrig kommer få se <br />
<br />
Är du säker på att det är henne du kan se </font></div>

]]></content:encoded>
			<dc:creator>madde255</dc:creator>
			<guid isPermaLink="true">http://www.terapisnack.com/blog.php?b=171</guid>
		</item>
		<item>
			<title>Its better to burn out then fade away</title>
			<link>http://www.terapisnack.com/blog.php?b=169</link>
			<pubDate>Thu, 01 May 2008 13:41:17 GMT</pubDate>
			<description>*
2008-05-01

önskar så jag på något sätt kunde förmedla mig så att människor förstog 

Hur det verkligen är att existera med PTSD... 

Men det är inte det enklaste 

Du åker en känslomässig berg och dahlbana.. 

Ena sekunden är du nästan lyrisk glad och skuttar upp och ner.. 

För att i nästa knappt kunna röra läpparna  knappt orkaa öppna ögonen och 

att gråta är för länge sedan glömt.. 

En liten sak som du kanske inte ens märker kan tolkas in och tas emot  

ja det kan inte jag ens säga..som en ren förolämpning och kränkning 

För att i nästa ögonblick  kanske få värsta förolämplingen och inte känna någonting.. 

  

Självklart så någonstans även om det är verkligt djupt nere så har 

jag fortfarande känslan att vilja överleva och att få ett någorlunda 

mänsklig existens.. 

Kanske kämpar för något som inte existerar men kämpar gör jag.. 

Hoppas någon ser mig kämpa.. 

Kanske kan någon se mig och kanske kan jag med få leva.. 

Mitt enda hopp och ljus är musiken..den får mig att känna men på ett  

säkert sett där inte  berg och dahl bane reaktionen sätter in. 

Hur ska jag komma till den punkten till att  jag kan göra saker utan att min 

PTSD kommer in och tar över? 

Hur ska jag få kontroll över mina attacker? 

Hur ska jag släppa rädslan att bli misstrodd slagen och inslängd i en  

fyllecell... 

finns det ens någon som fungerar som jag och kan känna igen sig? *</description>
			<content:encoded><![CDATA[<div><font color="DarkRed"><b><br />
2008-05-01<br />
<br />
önskar så jag på något sätt kunde förmedla mig så att människor förstog <br />
<br />
Hur det verkligen är att existera med PTSD... <br />
<br />
Men det är inte det enklaste <br />
<br />
Du åker en känslomässig berg och dahlbana.. <br />
<br />
Ena sekunden är du nästan lyrisk glad och skuttar upp och ner.. <br />
<br />
För att i nästa knappt kunna röra läpparna  knappt orkaa öppna ögonen och <br />
<br />
att gråta är för länge sedan glömt.. <br />
<br />
En liten sak som du kanske inte ens märker kan tolkas in och tas emot  <br />
<br />
ja det kan inte jag ens säga..som en ren förolämpning och kränkning <br />
<br />
För att i nästa ögonblick  kanske få värsta förolämplingen och inte känna någonting.. <br />
<br />
  <br />
<br />
Självklart så någonstans även om det är verkligt djupt nere så har <br />
<br />
jag fortfarande känslan att vilja överleva och att få ett någorlunda <br />
<br />
mänsklig existens.. <br />
<br />
Kanske kämpar för något som inte existerar men kämpar gör jag.. <br />
<br />
Hoppas någon ser mig kämpa.. <br />
<br />
Kanske kan någon se mig och kanske kan jag med få leva.. <br />
<br />
Mitt enda hopp och ljus är musiken..den får mig att känna men på ett  <br />
<br />
säkert sett där inte  berg och dahl bane reaktionen sätter in. <br />
<br />
Hur ska jag komma till den punkten till att  jag kan göra saker utan att min <br />
<br />
PTSD kommer in och tar över? <br />
<br />
Hur ska jag få kontroll över mina attacker? <br />
<br />
Hur ska jag släppa rädslan att bli misstrodd slagen och inslängd i en  <br />
<br />
fyllecell... <br />
<br />
finns det ens någon som fungerar som jag och kan känna igen sig? </b></font></div>

]]></content:encoded>
			<dc:creator>madde255</dc:creator>
			<guid isPermaLink="true">http://www.terapisnack.com/blog.php?b=169</guid>
		</item>
		<item>
			<title>är så glad</title>
			<link>http://www.terapisnack.com/blog.php?b=167</link>
			<pubDate>Tue, 29 Apr 2008 17:55:27 GMT</pubDate>
			<description>Kan inte ens beskriva känslan av lycka hur konstigt det än låter. men jag har lyckats gå ner 8.5 kg på 4 veckor. sen fått en ny vän som vill träffa mej eller ja jag har känt henne ett par månader men ATT hon VILL träffa mej även utanför den gruppen vi är i känns underbart :D</description>
			<content:encoded><![CDATA[<div>Kan inte ens beskriva känslan av lycka hur konstigt det än låter. men jag har lyckats gå ner 8.5 kg på 4 veckor. sen fått en ny vän som vill träffa mej eller ja jag har känt henne ett par månader men ATT hon VILL träffa mej även utanför den gruppen vi är i känns underbart :D</div>

]]></content:encoded>
			<dc:creator>pontus__mamma</dc:creator>
			<guid isPermaLink="true">http://www.terapisnack.com/blog.php?b=167</guid>
		</item>
		<item>
			<title>Hjälp</title>
			<link>http://www.terapisnack.com/blog.php?b=164</link>
			<pubDate>Sun, 27 Apr 2008 14:49:55 GMT</pubDate>
			<description>känns som jag går sönder inombords .... ibland känns det som ångesten ska äta upp mej *Suck*känns som jag är ensam väldigt mycket på eftermiddagarna vardagar och helgerna så :(</description>
			<content:encoded><![CDATA[<div>känns som jag går sönder inombords .... ibland känns det som ångesten ska äta upp mej *Suck*känns som jag är ensam väldigt mycket på eftermiddagarna vardagar och helgerna så :(</div>

]]></content:encoded>
			<dc:creator>pontus__mamma</dc:creator>
			<guid isPermaLink="true">http://www.terapisnack.com/blog.php?b=164</guid>
		</item>
		<item>
			<title>Ett hål i min själ</title>
			<link>http://www.terapisnack.com/blog.php?b=163</link>
			<pubDate>Sat, 26 Apr 2008 17:44:15 GMT</pubDate>
			<description>Ett hav så vakert stilla kan även en hemlighet dölja 

Det svarta på botten som sringlar 

som en fallen ängel Utan vingar  

Försöker mot ytan nå 

 för att kanske ett hopp få 

sakta men säkert hon faller 

Tröttnat på svek och skvaller 

Hennes blick försvinner långsamt bort 

Hennes själ försvinner bort i det förflutna 

Där hjärta och skratt och glädje fanns 

Hon undrar vart den tog vägen någonstans 

Nere på havets mörka botten 

Hon finner sig skylig till de hemska brotten 

Att överge sin själ till ondskan och smärtan 

Nere på botten går hon ensam men säker 

på att ingen henne någonsin sviker 

Brutna löften och tomma ord 

Är det redan för mycket på våran jord 

hennes undran över om någon henne någonsin kommer finna 

Är det mödan värt och kommer någon att hinna 

Innan havet så sakta men säkert  

kommer att sluka henne hel 

Måsarna sakta över havet spanar 

och ser den lilla flickan som varnar 

Faran som lurar i vattnets djup 

Hennes själ i tusen delar  

Utspridda på havens mörkaste hedar 

vattnet sakta men säkert mot bergen slår 

slukar det svarta ifrån hennes hår 

smärtan och hatet mot dom som henne förstörde 

valde att uttrycka sig men när ingen hörde 

Hennes själ sakta skriker efter någon som ser 

men hur kan någon se något om du inte säger 

vad din själ så hemligt döljer 

hemska tankar med smärta hon sörjer 

Det liv  som var menat för henne dröjer 

sig sakta men säkert hon finner sig i fakta 

att ingen någonsin kommer att fatta 

Hur hennes inre skriker</description>
			<content:encoded><![CDATA[<div><font color="Purple">Ett hav så vakert stilla kan även en hemlighet dölja <br />
<br />
Det svarta på botten som sringlar <br />
<br />
som en fallen ängel Utan vingar  <br />
<br />
Försöker mot ytan nå <br />
<br />
 för att kanske ett hopp få <br />
<br />
sakta men säkert hon faller <br />
<br />
Tröttnat på svek och skvaller <br />
<br />
Hennes blick försvinner långsamt bort <br />
<br />
Hennes själ försvinner bort i det förflutna <br />
<br />
Där hjärta och skratt och glädje fanns <br />
<br />
Hon undrar vart den tog vägen någonstans <br />
<br />
Nere på havets mörka botten <br />
<br />
Hon finner sig skylig till de hemska brotten <br />
<br />
Att överge sin själ till ondskan och smärtan <br />
<br />
Nere på botten går hon ensam men säker <br />
<br />
på att ingen henne någonsin sviker <br />
<br />
Brutna löften och tomma ord <br />
<br />
Är det redan för mycket på våran jord <br />
<br />
hennes undran över om någon henne någonsin kommer finna <br />
<br />
Är det mödan värt och kommer någon att hinna <br />
<br />
Innan havet så sakta men säkert  <br />
<br />
kommer att sluka henne hel <br />
<br />
Måsarna sakta över havet spanar <br />
<br />
och ser den lilla flickan som varnar <br />
<br />
Faran som lurar i vattnets djup <br />
<br />
Hennes själ i tusen delar  <br />
<br />
Utspridda på havens mörkaste hedar <br />
<br />
vattnet sakta men säkert mot bergen slår <br />
<br />
slukar det svarta ifrån hennes hår <br />
<br />
smärtan och hatet mot dom som henne förstörde <br />
<br />
valde att uttrycka sig men när ingen hörde <br />
<br />
Hennes själ sakta skriker efter någon som ser <br />
<br />
men hur kan någon se något om du inte säger <br />
<br />
vad din själ så hemligt döljer <br />
<br />
hemska tankar med smärta hon sörjer <br />
<br />
Det liv  som var menat för henne dröjer <br />
<br />
sig sakta men säkert hon finner sig i fakta <br />
<br />
att ingen någonsin kommer att fatta <br />
<br />
Hur hennes inre skriker</font></div>

]]></content:encoded>
			<dc:creator>madde255</dc:creator>
			<guid isPermaLink="true">http://www.terapisnack.com/blog.php?b=163</guid>
		</item>
		<item>
			<title>som det kan gå</title>
			<link>http://www.terapisnack.com/blog.php?b=161</link>
			<pubDate>Fri, 25 Apr 2008 08:09:15 GMT</pubDate>
			<description>Här står jag ensam kvar i mitt mörker 

Ser ni inte mig? ser ni inte att jag försöker? 

Efter Känslor av skam och oro 

Så räckte Hon ut handen till vården! 

En lite hand som med stor möda tagit sig till vården 

Där fick hon höra 

att dom inget för henne kan göra! 

Kalla ögon som mot henne stirrar 

Hårda ord som får hennes hjärta att krossas så de klirrar 

Nu med mera ångest och skam hon sakta öppnar dörren 

Och hon klär på sig sitt falska leende igen 

Dörren stängs med en smäll 

Så fälls den osynliga muren upp 

med tårar som rinner och rinner 

som sakta men säkert försvinner 

Men mötet hon precis hade 

Vet hon nu att det lilla hoppet är över 

En tår rinner Sakta men säkert nerför hennes kind 

som Hon vet att ingen någonsin kommer att se 

Hon vet att hoppet är ute 

hennes ögon har ingen gnista 

tomma på tro tomma på drömmar 

Hennes armar prydda av många ärr 

Men dom största kan ingen se 

Dom på hennes själ 

som så sakta brister 

och blir till öppna sår 

som hon med rakbladet ristar 

och när blodet rinner 

så har hon en stund av frid 

för att den kroppsliga smärtan 

är ingenting gentimot den hon har i sitt hjärta</description>
			<content:encoded><![CDATA[<div><font color="Red">Här står jag ensam kvar i mitt mörker <br />
<br />
Ser ni inte mig? ser ni inte att jag försöker? <br />
<br />
Efter Känslor av skam och oro <br />
<br />
Så räckte Hon ut handen till vården! <br />
<br />
En lite hand som med stor möda tagit sig till vården <br />
<br />
Där fick hon höra <br />
<br />
att dom inget för henne kan göra! <br />
<br />
Kalla ögon som mot henne stirrar <br />
<br />
Hårda ord som får hennes hjärta att krossas så de klirrar <br />
<br />
Nu med mera ångest och skam hon sakta öppnar dörren <br />
<br />
Och hon klär på sig sitt falska leende igen <br />
<br />
Dörren stängs med en smäll <br />
<br />
Så fälls den osynliga muren upp <br />
<br />
med tårar som rinner och rinner <br />
<br />
som sakta men säkert försvinner <br />
<br />
Men mötet hon precis hade <br />
<br />
Vet hon nu att det lilla hoppet är över <br />
<br />
En tår rinner Sakta men säkert nerför hennes kind <br />
<br />
som Hon vet att ingen någonsin kommer att se <br />
<br />
Hon vet att hoppet är ute <br />
<br />
hennes ögon har ingen gnista <br />
<br />
tomma på tro tomma på drömmar <br />
<br />
Hennes armar prydda av många ärr <br />
<br />
Men dom största kan ingen se <br />
<br />
Dom på hennes själ <br />
<br />
som så sakta brister <br />
<br />
och blir till öppna sår <br />
<br />
som hon med rakbladet ristar <br />
<br />
och när blodet rinner <br />
<br />
så har hon en stund av frid <br />
<br />
för att den kroppsliga smärtan <br />
<br />
är ingenting gentimot den hon har i sitt hjärta</font></div>

]]></content:encoded>
			<dc:creator>madde255</dc:creator>
			<guid isPermaLink="true">http://www.terapisnack.com/blog.php?b=161</guid>
		</item>
		<item>
			<title>Livet</title>
			<link>http://www.terapisnack.com/blog.php?b=160</link>
			<pubDate>Thu, 24 Apr 2008 09:17:48 GMT</pubDate>
			<description>Tårar som ingen kan se 

päklistrat leende som alla kan se 

men bakom fasaden  står en ensam flicka 

Flickan är sönder och letar efter något eller någon som kan hjälpa 

Men alla hennes försök att få hjälp blir till att själpa 

sakta men säkert hon faller 

bakom ryggen på henne hörs skvaller 

hon faller i vishet om att ingen kommer lindra hennes smärta 

bara slita och krossa hennes hjärta 

sakta men säkert hon ser allt försvinna 

som om någon alls skulle se henne hinna 

ropa sitt sista hjälp för att bara bli själpt 

hennes tankar snurrar runt i hennes huvud 

och känslorna och tankarna bara irrar 

tänk om någon hör hennes hjärta krossas när det klirrar 

ensam hon sitter och tittar ut genom fönstret 

på livet och drömmar hon en gång hade 

För att se dom försvinna 

för mot alla odds kan hon ej vinna </description>
			<content:encoded><![CDATA[<div><font color="Blue">Tårar som ingen kan se <br />
<br />
päklistrat leende som alla kan se <br />
<br />
men bakom fasaden  står en ensam flicka <br />
<br />
Flickan är sönder och letar efter något eller någon som kan hjälpa <br />
<br />
Men alla hennes försök att få hjälp blir till att själpa <br />
<br />
sakta men säkert hon faller <br />
<br />
bakom ryggen på henne hörs skvaller <br />
<br />
hon faller i vishet om att ingen kommer lindra hennes smärta <br />
<br />
bara slita och krossa hennes hjärta <br />
<br />
sakta men säkert hon ser allt försvinna <br />
<br />
som om någon alls skulle se henne hinna <br />
<br />
ropa sitt sista hjälp för att bara bli själpt <br />
<br />
hennes tankar snurrar runt i hennes huvud <br />
<br />
och känslorna och tankarna bara irrar <br />
<br />
tänk om någon hör hennes hjärta krossas när det klirrar <br />
<br />
ensam hon sitter och tittar ut genom fönstret <br />
<br />
på livet och drömmar hon en gång hade <br />
<br />
För att se dom försvinna <br />
<br />
för mot alla odds kan hon ej vinna </font></div>

]]></content:encoded>
			<dc:creator>madde255</dc:creator>
			<guid isPermaLink="true">http://www.terapisnack.com/blog.php?b=160</guid>
		</item>
		<item>
			<title>kamp mot hjärnspöken</title>
			<link>http://www.terapisnack.com/blog.php?b=159</link>
			<pubDate>Wed, 23 Apr 2008 10:52:08 GMT</pubDate>
			<description><![CDATA[[color="RoyalBlue"]Tittar ut genom föstret och ser hur underbart vädret är! 
Där jag sitter kan jag se bilar åka förbi men också en massa människor 
b.l.a en tant med sin lilla gulliga hund som lyckligt spatserar fram och fullkomligt försvinner i gräset som fortfarande inte är klippt för första gången denna vår. 
Träden har små knoppar som inte riktigt spruckit ut än.. 
låter blicken åka över rummet där jag nu sitter och ja de är ingen vacker syn.. 
gammla tidningar på golvet...kläder på golvet gammal smutsig disk 
glas med något mystiskt grönt på kaffet.. 
läskflaskor tomma..skräp på golvet.. 
Och här sitter jag mitt i allt och bara önskar att jag kunde få komma ut i solen och känna sig lite delaktig 
kanske vågar jag kanske inte 
ångetsen känns så nära och kontrollen har jag tappat helt 
Men önskan att överleva finns där men begravt välidgt djupt 
har själv svårt att hitta den! 
önskar så att allt varit annorlunda och att man sluppit lida så fruktansvärt]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<div>[color=&quot;RoyalBlue&quot;]Tittar ut genom föstret och ser hur underbart vädret är! <br />
Där jag sitter kan jag se bilar åka förbi men också en massa människor <br />
b.l.a en tant med sin lilla gulliga hund som lyckligt spatserar fram och <font color="red">fullkomligt försvinner i gräset som fortfarande inte är klippt för första gången denna vår. <br />
Träden har små knoppar som inte riktigt spruckit ut än.. <br />
låter blicken åka över rummet där jag nu sitter och ja de är ingen vacker syn.. <br />
gammla tidningar på golvet...kläder på golvet gammal smutsig disk <br />
glas med något mystiskt grönt på kaffet.. <br />
läskflaskor tomma..skräp på golvet.. <br />
Och här sitter jag mitt i allt och bara önskar att jag kunde få komma ut i solen och känna sig lite delaktig <br />
kanske vågar jag kanske inte <br />
ångetsen känns så nära och kontrollen har jag tappat helt <br />
Men önskan att överleva finns där men begravt välidgt djupt <br />
har själv svårt att hitta den! <br />
önskar så att allt varit annorlunda och att man sluppit lida så fruktansvärt</font></div>

]]></content:encoded>
			<dc:creator>madde255</dc:creator>
			<guid isPermaLink="true">http://www.terapisnack.com/blog.php?b=159</guid>
		</item>
		<item>
			<title>Kilorna rasar</title>
			<link>http://www.terapisnack.com/blog.php?b=158</link>
			<pubDate>Mon, 21 Apr 2008 00:53:56 GMT</pubDate>
			<description><![CDATA[Vad jag än gör så går det inte min väg ><
Har kämpat som en galning för att gå upp i vikt. 
I helgen när det var den vanliga vägningen hade jag gått ner allt jag hade lyckats gå upp.
Min släkting som är personlig tränare sa att jag var tvungen att gå till en dietist. Denna kommer bara fråga om jag har anorexi, vilket inte går att bevisa då jag har p-stav som naturligt kan ta bort mensen.
 
Gaaaah! Blir galen på min ämnesomsättning!!!
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<div><div align="center"><font face="Arial Narrow"><font size="3"><i>Vad jag än gör så går det inte min väg &gt;&lt;</i></font></font><br />
<font face="Arial Narrow"><font size="3"><i>Har kämpat som en galning för att gå upp i vikt. </i></font></font><br />
<font face="Arial Narrow"><font size="3"><i>I helgen när det var den vanliga vägningen hade jag gått ner allt jag hade lyckats gå upp.</i></font></font><br />
<font face="Arial Narrow"><font size="3"><i>Min släkting som är personlig tränare sa att jag var tvungen att gå till en dietist. Denna kommer bara fråga om jag har anorexi, vilket inte går att bevisa då jag har p-stav som naturligt kan ta bort mensen.</i></font></font><br />
 <br />
<font face="Arial Narrow"><font size="3"><i>Gaaaah! Blir galen på min ämnesomsättning!!!</i></font></font></div></div>

]]></content:encoded>
			<dc:creator>MrsBlonde</dc:creator>
			<guid isPermaLink="true">http://www.terapisnack.com/blog.php?b=158</guid>
		</item>
		<item>
			<title>fan också</title>
			<link>http://www.terapisnack.com/blog.php?b=155</link>
			<pubDate>Sat, 19 Apr 2008 19:49:54 GMT</pubDate>
			<description>AHHHH BLIR GALEN!! 

Skrivit en massa men självklart kom inte lilla jag ihåg att spara...FAN! 

Allt borta gone kaputt... 

åhhh lilla jag ska alltid glömma det vesäntligaste.. 

Går ut med hunden...men glömmer hunden... måste se ganska knäppt ut 

Blir förbannad på mig själv för att man jämmt känner sig så himmla frustrerad 

på att aldrig kunna veta om något ska gå bra eller inte... snart 26 och vad har man att visa för de...jo en ganska gidigen lunta med journaler över 300 sidor....that what i am.. 

En patetisk jävla idiot som inte kan få något att fyungera.. 

helvete var väl inte såhär allt var tänkt eller?  

Vill slå och sparka på Någon för detta men vem sparkar man på då? 

Luften? 

Nej då sparkar man sig själv istället...aj..inte för att det någonsin hjälper... </description>
			<content:encoded><![CDATA[<div><font color="Blue">AHHHH BLIR GALEN!! <br />
<br />
Skrivit en massa men självklart kom inte lilla jag ihåg att spara...FAN! <br />
<br />
Allt borta gone kaputt... <br />
<br />
åhhh lilla jag ska alltid glömma det vesäntligaste.. <br />
<br />
Går ut med hunden...men glömmer hunden... måste se ganska knäppt ut <br />
<br />
Blir förbannad på mig själv för att man jämmt känner sig så himmla frustrerad <br />
<br />
på att aldrig kunna veta om något ska gå bra eller inte... snart 26 och vad har man att visa för de...jo en ganska gidigen lunta med journaler över 300 sidor....that what i am.. <br />
<br />
En patetisk jävla idiot som inte kan få något att fyungera.. <br />
<br />
helvete var väl inte såhär allt var tänkt eller?  <br />
<br />
Vill slå och sparka på Någon för detta men vem sparkar man på då? <br />
<br />
Luften? <br />
<br />
Nej då sparkar man sig själv istället...aj..inte för att det någonsin hjälper... </font></div>

]]></content:encoded>
			<dc:creator>madde255</dc:creator>
			<guid isPermaLink="true">http://www.terapisnack.com/blog.php?b=155</guid>
		</item>
		<item>
			<title>Den nakna sanningen</title>
			<link>http://www.terapisnack.com/blog.php?b=151</link>
			<pubDate>Tue, 15 Apr 2008 13:51:44 GMT</pubDate>
			<description>Där hon sitter ensam i sitt eviga mörker 

Med en tår som sakta rinner 

Nerför hennes nakna kind 

Ingen som någonsin kommer stryka hennes kind 

Ta henne i sina armar och skydda henne mot mörket 

Mörker med fullt av ångest och tårar som hennes ansikte fårar 

Med ett hårt skal och ett fejkat leende 

Hon står vid fönstret och känner med handen på glaset och drömmer 

om människorna som hon ser deras lycka och glädje 

Allting som är henne så nära 

Alla dom som hon höll så kära 

Borta med vinden 

och kvar är bara minnen. 

Minnen av känslor och människor 

som hon höll så kärt 

men fick brutalt krossat för att veta att det ingenting var värt 

Tom på kraft och styrka 

Svikna minnen 

och sviken själ 

hon mot ljuset darrar 

Hon drar ner persiennen 

För smärtsamt att titta på 

Det som hon aldrig någonsin kommer få 

hennes hjärta sakta faller sönder 

bit för bit 

tår för tår 

men ingen kommer någonsin se hur hon mår 

För på insidan sitter det en liten ensam och rädd flicka</description>
			<content:encoded><![CDATA[<div><font face="Arial"><font color="Red">Där hon sitter ensam i sitt eviga mörker <br />
<br />
Med en tår som sakta rinner <br />
<br />
Nerför hennes nakna kind <br />
<br />
Ingen som någonsin kommer stryka hennes kind <br />
<br />
Ta henne i sina armar och skydda henne mot mörket <br />
<br />
Mörker med fullt av ångest och tårar som hennes ansikte fårar <br />
<br />
Med ett hårt skal och ett fejkat leende <br />
<br />
Hon står vid fönstret och känner med handen på glaset och drömmer <br />
<br />
om människorna som hon ser deras lycka och glädje <br />
<br />
Allting som är henne så nära <br />
<br />
Alla dom som hon höll så kära <br />
<br />
Borta med vinden <br />
<br />
och kvar är bara minnen. <br />
<br />
Minnen av känslor och människor <br />
<br />
som hon höll så kärt <br />
<br />
men fick brutalt krossat för att veta att det ingenting var värt <br />
<br />
Tom på kraft och styrka <br />
<br />
Svikna minnen <br />
<br />
och sviken själ <br />
<br />
hon mot ljuset darrar <br />
<br />
Hon drar ner persiennen <br />
<br />
För smärtsamt att titta på <br />
<br />
Det som hon aldrig någonsin kommer få <br />
<br />
hennes hjärta sakta faller sönder <br />
<br />
bit för bit <br />
<br />
tår för tår <br />
<br />
men ingen kommer någonsin se hur hon mår <br />
<br />
För på insidan sitter det en liten ensam och rädd flicka</font></font></div>

]]></content:encoded>
			<dc:creator>madde255</dc:creator>
			<guid isPermaLink="true">http://www.terapisnack.com/blog.php?b=151</guid>
		</item>
		<item>
			<title>forts på dagens sverige</title>
			<link>http://www.terapisnack.com/blog.php?b=150</link>
			<pubDate>Sun, 13 Apr 2008 13:07:23 GMT</pubDate>
			<description>självklart vill man inte känna sig kränkt..Men vården ger alla oss patienter en stämpel och får oss att känna oss avindividualiserade.. 
Att så fort som möjligt sätta på oss en dianos som i säg blir en stämpel 
och leder till skänslan av skam som du måste försvara för att inte bli trodd och sedd som människa! 
Jag är stor motståndare till diagnoser och tror att visst finns de fördelar med diagnoser med men de som vården inte ser när du ligger i ett fack med din diagnos 
Är att du faktiskt är en människa! 
och inte din diagnos! 
Jag är lika mycket värd som jag var innan jag blev sjuk. 
och utsatt. 
Men inom vården funkar det inte riktigt så 
det är där vården faller.. 
ja kan väl säga att jag är ganska så rädd i största allmännhet 
men också väldigt mot män tyvärr</description>
			<content:encoded><![CDATA[<div>självklart vill man inte känna sig kränkt..Men vården ger alla oss patienter en stämpel och får oss att känna oss avindividualiserade.. <br />
Att så fort som möjligt sätta på oss en dianos som i säg blir en stämpel <br />
och leder till skänslan av skam som du måste försvara för att inte bli trodd och sedd som människa! <br />
Jag är stor motståndare till diagnoser och tror att visst finns de fördelar med diagnoser med men de som vården inte ser när du ligger i ett fack med din diagnos <br />
Är att du faktiskt är en människa! <br />
och inte din diagnos! <br />
Jag är lika mycket värd som jag var innan jag blev sjuk. <br />
och utsatt. <br />
Men inom vården funkar det inte riktigt så <br />
det är där vården faller.. <br />
ja kan väl säga att jag är ganska så rädd i största allmännhet <br />
men också väldigt mot män tyvärr</div>

]]></content:encoded>
			<dc:creator>madde255</dc:creator>
			<guid isPermaLink="true">http://www.terapisnack.com/blog.php?b=150</guid>
		</item>
		<item>
			<title>Dagen sverige</title>
			<link>http://www.terapisnack.com/blog.php?b=149</link>
			<pubDate>Sun, 13 Apr 2008 12:17:32 GMT</pubDate>
			<description><![CDATA[det känns skönt att höra att man inte kämpar förjäves
försöker med allt jag kan för att öppna ögonen på alla för att
detta händer och att det tyvärr är väldigt vanligt..
Tidningarna skriver om "en våldtagen kvinna"
men dom skriver aldrig om kampen man har att ta sig tillbaka
eller kvinnans roll som offer och sjukdomar mm kanske för att vanligt folk inte vill kännas vid att detta faktiskt inträffar allt för ofta i dagens sverige!
Och vården brister överallt igenkligen så finns det ingen riktig vård att tala om för oss drabbade..
Och dom flesta tycker det är hemskt när de inträffar och några dagar efter sedan glömmer dom och går vidare i livet..men vi offer har inte det valet..
Vi tvingas leva resten av våra liv med vetskapen att någon tog sig rätten som dom faktiskt aldrig hade!
Och dom ständiga kommentarerna som"ryck upp dig" som sårar mer än gör nytta!
Vänner och bekanta som vänder en ryggen när man mest behöver dom för att
det är "lättast så" för dom.
Tänk om vi med hade haft de valet]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<div>det känns skönt att höra att man inte kämpar förjäves<br />
försöker med allt jag kan för att öppna ögonen på alla för att<br />
detta händer och att det tyvärr är väldigt vanligt..<br />
Tidningarna skriver om &quot;en våldtagen kvinna&quot;<br />
men dom skriver aldrig om kampen man har att ta sig tillbaka<br />
eller kvinnans roll som offer och sjukdomar mm kanske för att vanligt folk inte vill kännas vid att detta faktiskt inträffar allt för ofta i dagens sverige!<br />
Och vården brister överallt igenkligen så finns det ingen riktig vård att tala om för oss drabbade..<br />
Och dom flesta tycker det är hemskt när de inträffar och några dagar efter sedan glömmer dom och går vidare i livet..men vi offer har inte det valet..<br />
Vi tvingas leva resten av våra liv med vetskapen att någon tog sig rätten som dom faktiskt aldrig hade!<br />
Och dom ständiga kommentarerna som&quot;ryck upp dig&quot; som sårar mer än gör nytta!<br />
Vänner och bekanta som vänder en ryggen när man mest behöver dom för att<br />
det är &quot;lättast så&quot; för dom.<br />
Tänk om vi med hade haft de valet</div>

]]></content:encoded>
			<dc:creator>madde255</dc:creator>
			<guid isPermaLink="true">http://www.terapisnack.com/blog.php?b=149</guid>
		</item>
		<item>
			<title>missing</title>
			<link>http://www.terapisnack.com/blog.php?b=148</link>
			<pubDate>Sat, 12 Apr 2008 16:43:33 GMT</pubDate>
			<description>Jaha
då satt man där igen så trött på allt 
Att aldrig få vara med eller känna sig delaktig i något alls
Hatar allt:cry:</description>
			<content:encoded><![CDATA[<div><font face="Georgia"><font color="DarkRed">Jaha<br />
då satt man där igen så trött på allt <br />
Att aldrig få vara med eller känna sig delaktig i något alls<br />
Hatar allt</font></font>:cry:</div>

]]></content:encoded>
			<dc:creator>madde255</dc:creator>
			<guid isPermaLink="true">http://www.terapisnack.com/blog.php?b=148</guid>
		</item>
		<item>
			<title>...</title>
			<link>http://www.terapisnack.com/blog.php?b=146</link>
			<pubDate>Thu, 10 Apr 2008 13:27:29 GMT</pubDate>
			<description>Jag vill gråta
Jag vill ha svar
Jag vill att Less ska ringa och säga att allt kommer bli bra
Men inget av detta kommer hända
Istället tar jag mitt rakblad och drar
Blodet och smärtan rinner ur mig
Jag fylls av lugn... Jag ler när jag lägger om såren. Jag försöker gråta över den jag blivit.
Hon utan hopp. Hon som har självförtroende, men ingen självkänsla. Jag klarar allt men är inte värt något... Ensamhet, likgiltighet, sorg. Jag är mer trasig än vad jag trodde.</description>
			<content:encoded><![CDATA[<div>Jag vill gråta<br />
Jag vill ha svar<br />
Jag vill att Less ska ringa och säga att allt kommer bli bra<br />
Men inget av detta kommer hända<br />
Istället tar jag mitt rakblad och drar<br />
Blodet och smärtan rinner ur mig<br />
Jag fylls av lugn... Jag ler när jag lägger om såren. Jag försöker gråta över den jag blivit.<br />
Hon utan hopp. Hon som har självförtroende, men ingen självkänsla. Jag klarar allt men är inte värt något... Ensamhet, likgiltighet, sorg. Jag är mer trasig än vad jag trodde.</div>

]]></content:encoded>
			<dc:creator>MrsBlonde</dc:creator>
			<guid isPermaLink="true">http://www.terapisnack.com/blog.php?b=146</guid>
		</item>
		<item>
			<title>läkar stress</title>
			<link>http://www.terapisnack.com/blog.php?b=145</link>
			<pubDate>Thu, 10 Apr 2008 11:39:42 GMT</pubDate>
			<description>Försöker förtvivlat få hjälp här bor i gbg området men tillhör hallands landsting 
någon som har tips om självhjälpsgrupper i gbg? 
eller någon mottagning? 
får man söka vård utanför sitt landsting? 
är nu ganska desperat 
tacksam för alla tips och råd jag kan få
lider av ptsd</description>
			<content:encoded><![CDATA[<div><font face="Arial Black"><font size="3"><font color="DarkOrange">Försöker förtvivlat få hjälp här bor i gbg området men tillhör hallands landsting <br />
någon som har tips om självhjälpsgrupper i gbg? <br />
eller någon mottagning? <br />
får man söka vård utanför sitt landsting? <br />
är nu ganska desperat <br />
tacksam för alla tips och råd jag kan få<br />
lider av ptsd</font></font></font></div>

]]></content:encoded>
			<dc:creator>madde255</dc:creator>
			<guid isPermaLink="true">http://www.terapisnack.com/blog.php?b=145</guid>
		</item>
		<item>
			<title>Jag Blir Galen</title>
			<link>http://www.terapisnack.com/blog.php?b=142</link>
			<pubDate>Fri, 28 Mar 2008 14:37:36 GMT</pubDate>
			<description>JAG MÅR FÖRJÄVLIGT ORKAR INTE

BEHÖVER SOVA KAN INTE

ORKAR INTE ANDAS MER


DSKVHVFDSKFGJGRÖSJHGFBFVIRFGSJÖGSJFESNGNBGSKÖFBDBDFKDSS

SOVA,DÖ,SOVA,DÖ,BLI NERSÖVD, SLÅ NÅTT HÅRT I HUVUDET

JAG BLIR TOKIG
*skriker inombords*

FAN TA DE JÄVLAR SOM TOG MIN BARNDOM IFRÅN MIG

FARFAR DIN ÄCKLIGA GUBBJÄVEL

NI SK VUXNA HOPPAS NI FÅR SONA FÖR ATT NI INTE AGERADE MOT MOBBNINGEN

JAG ÄR ARG, OROLIG, RASTLÖS, TRÖTT MEN FRAMFÖRALLT ledsen

känner mig ensam övergiven</description>
			<content:encoded><![CDATA[<div>JAG MÅR FÖRJÄVLIGT ORKAR INTE<br />
<br />
BEHÖVER SOVA KAN INTE<br />
<br />
ORKAR INTE ANDAS MER<br />
<br />
<br />
DSKVHVFDSKFGJGRÖSJHGFBFVIRFGSJÖGSJFESNGNBGSKÖFBDBD  FKDSS<br />
<br />
SOVA,DÖ,SOVA,DÖ,BLI NERSÖVD, SLÅ NÅTT HÅRT I HUVUDET<br />
<br />
JAG BLIR TOKIG<br />
*skriker inombords*<br />
<br />
FAN TA DE JÄVLAR SOM TOG MIN BARNDOM IFRÅN MIG<br />
<br />
FARFAR DIN ÄCKLIGA GUBBJÄVEL<br />
<br />
NI SK VUXNA HOPPAS NI FÅR SONA FÖR ATT NI INTE AGERADE MOT MOBBNINGEN<br />
<br />
JAG ÄR ARG, OROLIG, RASTLÖS, TRÖTT MEN FRAMFÖRALLT ledsen<br />
<br />
känner mig ensam övergiven</div>

]]></content:encoded>
			<dc:creator>litenAnna</dc:creator>
			<guid isPermaLink="true">http://www.terapisnack.com/blog.php?b=142</guid>
		</item>
	</channel>
</rss>
