Jonas

Paroxiflex
20 mg filmdragerade tabletter

Läs noga igenom denna information innan du börjar använda detta läkemedel.
- Om du har ytterligare frågor vänd dig till din läkare eller apoteket.
- Detta läkemedel har ordinerats åt dig personligen. Du bör inte ge det vidare till andra. Det kan skada dem, även om de uppvisar symptom som liknar dina.

Här finner du information om:
1. Vad är Paroxiflex och vad används det för?
2. Innan du använder Paroxiflex
3. Hur du använder Paroxiflex
4. Eventuella biverkningar
5. Förvaring av Paroxiflex

Vad innehåller Paroxiflex?
paroxetin
- Det aktiva innehållsämnet är paroxetin (i form av paroxetin­hydro­klorid). En tablett innehåller 20 mg paroxetin.
- Hjälpämnen är magnesiumstearat, natrium­stärkelse­glykollat, mannitol, mikro­kristallin cellu­losa, polymet­akrylat, poly­vinyl­alkohol, talk, lecitinsoja, xantan­gummi och titan­dioxid (E171)

Innehavarare av försäljningstillstånd:
STADA Arzneimittel AG
Stadastrasse 2-18
D-61118 Bad Vilbel
Tyskland

Information lämnas av
STADApharm AB
Adelgatan 11
211 22 Malmö


1. Vad är Paroxiflex och vad används det för?
Vad används Paroxiflex för?
Paroxiflex 20 mg filmdragerade tabletter är vita och skårade.
Paroxiflex tillhör en grupp läkemedel som kallas sero­tonin­återupptags­hämmare (SSRI). Låga nivåer av serotonin i hjärnan antas vara orsak till depres­sion och ångest. Paroxiflex verkar genom att öka mängden serotonin till normala nivåer.

Användningsområde
Paroxiflex kan användas till vuxna vid något av följande sjukdoms­tillstånd:
- egentlig depression
- tvångssyndrom (tvångstankar eller tvångshand­lingar)
- attacker av panikångest, inklusive de som uppstår vid rädsla för öppna platser (agorafobi)
- allmän svår ångest eller oro
- svår ångest eller oro i sociala situationer eller vid uppträ­dande inför andra (social fobi)
- ångest efter en traumatisk upplevelse (posttrau­matiskt stressyndrom)



2. Innan du använder Paroxiflex
Använd inte Paroxiflex:
- om du är överkänslig (allergisk) mot paroxetin eller något hjälpämne i Paroxiflex.
- vid samtidig behandling med läkemedel som kallas MAO-hämmare (läke­medel som innehåller t ex moklobemid eller selegilin). Din läkare kommer att ge dig råd om hur du ska använda Paroxiflex efter att du har avslutat behandlingen med denna typ av läkemedel.
- vid samtidig behandling med läkemedel som innehåller tioridazin.
Var särskilt försiktig med Paroxiflex:

Tala med din läkare före användning av Paroxiflex om:
- du är under 18 år (se ”Användning till barn och ungdomar under 18 år” nedan)
- du tidigare haft en ”manisk” episod (okontroller­bar upprymd­het och över­aktivitet)
- du har njur-, lever- eller hjärtproblem
- du har diabetes
- du har epilepsi eller tidigare har haft krampanfall
- du har glaukom (grön starr)
- du lätt får blåmärken eller blödningar eller om du tar läkemedel som kan ge ökad risk för blödning (t ex blod­förtun­nande läkemedel som innehåller warfarin, eller läke­medel som innehåller acetyl­sali­cyl­syra eller ibuprofen)
- du får någon annan form av anti­depressiv behandling
- du har diagnosen schizofreni och tar läkemedel mot denna sjukdom
- du är gravid, kan vara gravid eller om du ammar (se ”Graviditet” och ”Amning”)

Var särskilt försiktig med Paroxiflex om du är över 65 år eller om du har leverproblem, eftersom Paroxiflex i sällsynta fall kan medföra minskad halt av natrium i blodet (hypo­natremi), vilket kan leda till symtom som sömnighet och muskel­svaghet. Detta kan upp­träda oftare om du har en sjukdom som kallas lever­cirros och/eller om du använder andra läkemedel med känd risk att orsaka hypo­natremi. Om du upplever dessa sym­tom, rådfråga din läkare så snart som möjligt.

Barn
Användning hos barn och ungdomar under 18 år
Paroxiflex ska normalt inte användas vid behandling av barn och ung­domar under 18 år. Risken för biverk­ningar som självmords­försök, självmords­tankar och fient­lighet (främst aggres­sion, trots och ilska) är större hos patienter under 18 år, när de tar läkemedel av denna typ. Trots detta kan Paroxiflex skrivas ut av läkare till patienter under 18 år, om läkaren anser att detta är lämpligt. Om du är under 18 år och vill diskutera varför du fått detta läkemedel, ska du vända dig till din läkare igen. Du ska också informera din läkare om du upptäcker något av ovan angivna symtom eller om de förvärras.
De långsiktiga effekterna på till­växt, mog­nad och kog­nitiv och beteende­mässig utveck­ling har ännu inte fastställts för ban och ungdomar under 18 år.

Graviditet
Eftersom användning av Paroxiflex under de tre första måna­derna av gravidi­teten kan medföra en liten ökad risk för foster­skador (hjärt­miss­bildningar) är det viktigt att du infor­merar din läkare om du är gravid eller planerar att bli gravid. Din läkare måste i så fall bedöma om behandling med Paroxiflex ändå är nödvändig, eller om någon alternativ behand­ling är möjlig för dig. Avbryt inte behand­lingen utan att tala med läkare. Plötsligt behandlings­avbrott kan leda till sk utsätt­nings­symtom (se Effekter som kan uppträda när behandlingen med Paroxiflex avslutas).

I gravidi­teter där Paroxiflex använts fram till förloss­ningen har följande symtom rapporterats hos barnet i omedelbar anslut­ning till eller strax efter födseln: svårighet att sova, ryckighet, ihållande gråt, irrita­bilitet, amnings­svårigheter, ökad sömnighet, darr­ningar, kräk­ningar, lågt blod­socker, andnings­svårigheter, mörkblå eller violett miss­färgning av huden, kramper, spända eller förslappade muskler eller svårighet att reglera kropps­tempera­turen.
Dessa symtom är övergående. Om ditt barn får något av dessa symtom ska du snarast kontakta din läkare eller barnmorska.

Amning
Rådfråga din läkare innan du tar något läkemedel, inklusive Paroxiflex.

Körförmåga och användning av maskiner:
Försiktighet bör iakttas vid t ex bilkörning och handhavande av maskiner tills du vet hur du reagerar på behandlingen. Om du blir trött eller sömnig bör du undvika dessa aktivi­teter.

Användning av andra läkemedel:
Innan du använder Paroxiflex samtidigt med andra läkemedel, bör du informera din läkare om alla läke­medel som du använder eller nyligen har använt, även recept­fria läke­medel och natur­läkemedel. Detta eftersom Paroxiflex kan påverka hur andra läkemedel verkar och andra läke­medel kan påverka hur Paroxiflex verkar, vid samtidig användning. Läkemedel som kan ha sådana interaktioner med Paroxiflex är:
- andra läkemedel mot depression (t ex tricykliska antidepressiva)
- andra läkemedel som påverkar serotonin såsom litium, medel som innehåller johannesört eller tryptofan, vissa läkemedel mot migrän
- medel mot Parkinsons sjukdom eller mot andra rörelse­rubb­ningar (t ex läkemedel som innehåller procyklidin)
- vissa läkemedel mot schizofreni
- vissa läkemedel mot oregelbunden hjärtrytm (arytmier), högt blodtryck eller kärlkramp, t ex läkemedel som innehåller metoprolol
- vissa läkemedel som kan påverka blodkoagulationen och ge ökad risk för blödningar, som orala antikoagulantia (t ex läkemedel som innehåller warfarin), läkeme­del som innehåller acetylsali­cylsyra och andra inflamma­tionshäm­mande läke­medel av typen NSAID (t ex ibuprofen)
- vissa läkemedel mot epilepsi
Liksom med många andra läkemedel är det inte tillrådligt att dricka alkohol så länge du tar Paroxiflex.



3. Hur du använder Paroxiflex

Ta alltid Paroxiflex enligt läkarens anvisningar. Rådfråga din läkare eller apoteket om du är osäker.
Intag av Paroxiflex med mat och dryck: Ta helst medicinen i samband med morgon­målet. Paroxiflex-tabletter ska alltid sväljas hela med vatten och inte tuggas.
Dosen bestäms av läkaren som anpassar den individuellt för dig. Beroende på hur du svarar på behandlingen kan läkaren gradvis öka eller sänka dosen.
Högsta rekommenderad dos är 50 mg och i vissa fall 60 mg. Om du är över 65 år ska dosen inte överstiga 40 mg per dag.
Du ska fortsätta att ta medicinen även om du inte känner dig bättre med en gång, efter­som det kan ta några veckor innan Paroxiflex verkar.
Om du upplever att effekten av Paroxiflex är för stark eller för svag, eller om du har något annat problem som du tror kan vara relaterat till Paroxiflex, ska du tala med din läkare eller apoteket. Det är viktigt att du inte ändrar eller avbryter behandlingen utan att först ha talat med läkaren.
När du har börjat ta Paroxiflex:
Liksom andra läkemedel av den här typen ger Paroxiflex inte omedelbar symtom­lindring, utan i allmän­het först efter några veckor. Ibland kan symtomen på depression eller andra psykiska åkommor innefatta tankar på att skada sig själv eller begå självmord. Det är möjligt att dessa symtom fortsätter eller förvärras fram till dess du har full ant­idepres­siv effekt av läke­medlet. Det är mer sannolikt att detta händer om du är yngre vuxen, dvs under 30 år och aldrig tidigare använt antidepressiva läkemedel.
Symtom som rastlöshet, upprördhet eller svårighet att sitta eller stå stilla kan också uppträda under de första behand­lings­veckorna.
I vissa fall kan du vara omedveten om ovanstående symtom och därför kan det vara en fördel att be någon närstående hjälpa dig att observera eventuella avvikande tecken.
Kontakta snarast läkare eller uppsök närmaste sjukhus om du har plågsamma tankar eller upplevelser, eller när något av ovannämnda symtom inträffar under behandlingen.
Även om du börjar känna dig bättre är det viktigt att du fortsätter att ta läkemedlet så länge som läkaren rekommenderar, för att förhindra återfall. Detta innebär troligen minst sex månader från förbättring av en depression och ännu längre vid panikångest eller tvångssyndrom. Vid behandling av andra besvär kommer din läkare att informera dig hur länge du ska ta Paroxiflex.

Om du använder mera Paroxiflex än vad du borde:
Kontakta läkare, sjukhus eller Giftinformationscentralen (tel 112) om du har tagit för stor dos.

Om du glömt att ta Paroxiflex:
Vänta och ta nästa dos vid den vanliga tidpunkten nästa dag och fortsätt sedan som vanligt. Ta inte dubbla doser för att kompensera de doser du glömt.

Effekter som kan uppträda när behandlingen med Paroxiflex avslutas:
Avbryt inte behandlingen med Paroxiflex förrän din läkare säger till. Vanligtvis kommer läkaren att råda dig till att långsamt trappa ner dosen under några veckor. När du avslu­tar behandlingen med Paroxiflex, och särskilt om detta sker hastigt, finns det risk för så kallade utsättnings­symtom (se vidare i ”Utsättnings­symtom vid avslutande av behand­ling”).


4. Eventuella biverkningar
Liksom alla läkemedel kan Paroxiflex ge biverkningar. Vissa patienter kan uppleva oönska­de effekter under tiden de använder Paroxiflex eller när de ska avsluta behandlingen.
Biverkningar och utsättningssymtom är indelade i mycket vanliga (förekommer hos fler än 1 av 10 patienter), vanliga (förekommer hos fler än 1 av 100 men färre än 1 av 10 patien­ter), mindre vanliga (förekommer hos fler än 1 av 1000 men färre än 1 av 100 patienter), sällsynta (förekommer hos fler än 1 av 10 000 men färre än 1 av 1000) och mycket säll­synta (förekommer hos färre än 1 av 10 000).
Om du lägger märke till andra biverkningar än de som nämns nedan bör du tala om det för läkaren eller annan sjukvårdspersonal.

Eventuella biverkningar under behandlingen:
Mycket vanliga biverkningar: Illamående. Förändrad sexlust eller funktion, t ex utebliven orgasm och hos män nedsatt erektion och utlösning.
Vanliga biverkningar: Aptitlöshet, sömnlöshet eller sömnighet, yrsel eller darrningar (tremor), dimsyn, gäspningar, muntorrhet, diarré, eller förstoppning, svettningar eller svaghetskänsla, viktuppgång.
Mindre vanliga biverkningar: Lätthet att få blåmärken eller onormala blödningar, särskilt från huden eller från slemhinnor, förvirring, hallucinationer, ofrivilliga kropps- eller ansikts­rörelser, snabb puls, tillfällig höjning eller sänkning av blodtrycket (vanligen hos patienter med ångest eller högt blodtryck), hudutslag, klåda, oförmåga att urinera (kasta vatten).
Sällsynta biverkningar: Onormalt låg natriumhalt i blodet (vilket kan medföra att du blir förvirrad, trött eller svag och får ömma, stela eller okoordi­nerade muskler, kontakta läkare om du får dessa symptom), krampanfall, mani, upprördhet, ångest, känsla av att vara utanför sin egen kropp, panikattacker, långsam puls, förhöjda värden vid lever­funktions­test, onormal produktion av bröstmjölk hos män och kvinnor, oförmåga att sitta eller stå stilla, smärta i leder eller muskler.
Mycket sällsynta biverkningar: Allergisk överkänslig­hets­reaktion (med symtom som svullnad av ögonlock, ansikte, läppar, mun eller tunga, svårig­heter att andas eller svälja, klåda, knottriga hudutslag eller nässel­utslag på kroppen), serotonergt syndrom (en kom­bination av symtom som rastlöshet, förvirring, svettningar, skakningar, rysningar, hallu­cinationer, plötsliga muskel­ryckningar eller hjärt­klappning), gulfärgning av hud eller ögon­vitor på grund av problem med levern, känslighet för solljus, förhöjda nivåer av ett hormon (ADH) som orsakar vätske- eller vatten­ansam­ling, smärta i ögonen med dimsyn (akut glau­kom), vätske­ansamling med svullna armar eller ben, mag­blödning, minskat antal blodplättar i blodet, ihållande erektion av penis.
Vid tecken på överkänslig­hets­reaktion eller serotonergt syndrom (se ovan) ska du omedelbart kontakta läkare eller sjukhus.

Utsättningssymtom vid avslutande av behandling:
Enligt studier upplever omkring 3 av 10 patienter så kallade utsättnings­symtom när behandling med Paroxiflex avslutas. Risken är ökad om Paroxiflex använts under längre tid eller i högre doser, eller om dosen minskats för snabbt. Hos flertalet är dessa symtom övergående inom två veckor.
När du avbryter behandlingen med Paroxiflex kan din läkare rekommen­dera dig att minska dosen gradvis. Om den inte minskas gradvis är risken större för utsättnings­symtom. Kon­takta läkare om du upplever svåra utsättnings­symtom efter avslutad behandling. Läkaren kan be dig börja ta tabletterna igen, för att sedan sätta ut dem mer långsamt.

Om du får utsättnings­symtom betyder detta inte att du är beroende eller inte kommer att kunna sluta med Paroxiflex.
Vanliga utsättningssymtom: Yrsel (känsla av ostadighet, balans­svårigheter), känselrubb­ningar såsom myrkrypningar och, mindre vanligt, känsla av elektriska stötar, sömnstör­ningar med livliga drömmar, ångest, huvudvärk.
Mindre vanliga utsättningssymtom: Illamående, svettningar, tremor (skakighet), förvir­ring, känslomässig instabilitet, synstörningar, hjärt­klappning, diarré, irritabilitet.

Biverkningar och utsättningssymtom hos barn och ungdomar under 18 år
När barn och ungdomar under 18 år har behandlats med Paroxiflex har följande biverk­ningar rapporterats som vanliga: känslo­föränd­ringar inklusive gråt, humör­sväng­ningar, försök att skada sig själv, tankar på självmord och självmords­försök (framförallt i studier på ungdomar med egentlig dep­ression), fientligt eller ovänligt beteende (särskilt hos barn under 12 år med tvångs­tankar eller tvångs­hand­lingar), minskad aptit, skak­ningar, onormal svettning, över­aktivitet och upprörd­het.
När barn och ungdomar under 18 år slutar att ta Paroxiflex, kan följande vanliga utsätt­nings­symtom förekomma, utöver de symtom som förekommer hos vuxna:
känslo­föränd­ringar (inklusive gråt, humör­svängningar, försök att skada sig själv, tankar på själv­mord och själv­mords­försök), buk­smärtor och nervositet.


5. Förvaring av Paroxiflex
Förvaras utom syn- och räckhåll för barn.
Använd inte Paroxiflex efter det utgångs­datum som finns angivet på förpack­ningen.
Av miljö- och säkerhetsskäl bör överbliven eller för gammal medicin lämnas till apotek för förstöring.

__________________
Comunicera - Göteborg, Stockholm, Hässleholm, Alingsås, Halmstad, Uddevalla, Falkenberg
031-774 00 67

Jonas Gåde är Master och Trainers Trainer i Powerthinking. Författtare till Servicemanual till ett bättre liv, Tjockholmsbibeln, Mensmonstret och Magiska relationer. Vill du boka Jonas som föreläsare maila: jonas@comunicera.se eller ring 0708-11 11 61.
Alla inlägg som Jonas skriver är intellektuell egendom och upphovsrättsskyddad av Comunicera Powerthinking.
Kopiering utan tillstånd kan resultera i rättsliga åtgärder.