![]() |
|
||||||||
|
Välkommen till Terapisnack! Psykologi forum för dig som har frågor om psykoterapi, panikångest, självkänsla, utbrändhet eller kontrollbehov. Här kan du få stöd hjälp utan kostnad eller bara dela med dig av din egna erfarenheter som kan hjälpa andra. Just nu är du inne som gäst vilket ger dig begränsad tillgång till forumet. Du kan läsa och se vad som skrivs men du kan inte själv skriva eller fråga något. Det är helt gratis att bli medlem och det tar bara någon minut. Som medlem på Terapisnack kan du själv ställa frågor och få svar dels av våra experter men även av andra medlemmar som är intresserade av psykologi! För varje inlägg får du krediter som du kan handla för. Du kan bland annat köpa böcker, kurser, nätterapi, terapisessioner mm. Så vad väntar du på, bli medlem direkt! |
|
| Nyheter |
Aktuellt![]() Terapisnacks helg 8-9 nov |
Våra kontor![]() | Göteborg Alingsås Kungsbacka Stenungsund Halmstad Stockholm Falkenberg Hässleholm Linköping |
Vill du annonsera här? Kontakta oss på info@comunicera.se |
|
|||||||
| Anhöriga till psykiskt sjuka Här kan du som har någon anhörig som mår psykiskt dåligt hitta råd och stöd |
![]() |
|
|
LinkBack | Ämnesverktyg | Visningsalternativ |
|
|
#1 (permalink) |
|
Member
Silvermedlem
|
Hej!
Jag har en kompis som har asberger syndrom och det är verkligen inte lätt att förstå sig på. Från att ha varit en god vän har man nu blivit värste ovän. Allting tycks vara svart eller vitt. Vad som hände var att denne kompis var med i vårat idrottslag. För två veckor sedan greps hennes sambo för att ha innehaft barnporrbilder. Vi övriga i laget tyckte att hennes sambo inte skulle närvara vid våra träningar tills dess att dom hade kommit och vi fått vete om han var skyldig eller inte. Vi försökte att förklara att, eftersom det är barn med i klubben så vore de bäst att han höll sig borta därifrån ett tag. Han deltog aldrig i träningarna utan var bara åskådare. Min kompis blev då arg på oss och vägrade att ha med oss att göra vilket jag ser som en symptom på chock av vad som hänt. Nu skickar hon sms till oss i gänget och säger att vi har förstört hela hennes liv och att vi skall polisanmälas för det. Vi har haft möte och diskuterar frågan och då ville hon inte vara med. Vad som beslutades var att vi inte dömmer någon och att vi låter hennes ilska mot oss bero. Men det har blivit en så tråkig stämning bland oss andra och det bottnar i att vi inte vet så mycket om hur man hanterar en kompis som har Asberger. Det känns så tråkigt att vara så maktlös. Samhället är inte så snällt mot dom som har en "annan personlighet". Finns det någon på detta forum som kan ge oss tips på hur vi ska aggera. Kompissen behöver stöd, men vi är nog fel sorts stöd i nuläget. |
|
|
|
![]() |
| Ämnesverktyg | |
| Visningsalternativ | |
|
|