![]() |
|
||||||||
|
Välkommen till Terapisnack! Psykologi forum för dig som har frågor om psykoterapi, panikångest, självkänsla, utbrändhet eller kontrollbehov. Här kan du få stöd hjälp utan kostnad eller bara dela med dig av din egna erfarenheter som kan hjälpa andra. Just nu är du inne som gäst vilket ger dig begränsad tillgång till forumet. Du kan läsa och se vad som skrivs men du kan inte själv skriva eller fråga något. Det är helt gratis att bli medlem och det tar bara någon minut. Som medlem på Terapisnack kan du själv ställa frågor och få svar dels av våra experter men även av andra medlemmar som är intresserade av psykologi! För varje inlägg får du krediter som du kan handla för. Du kan bland annat köpa böcker, kurser, nätterapi, terapisessioner mm. Så vad väntar du på, bli medlem direkt! |
|
| Nyheter |
Aktuellt![]() Terapisnacks helg 8-9 nov |
Våra kontor![]() | Göteborg Alingsås Kungsbacka Stenungsund Halmstad Stockholm Falkenberg Hässleholm Linköping |
Vill du annonsera här? Kontakta oss på info@comunicera.se |
|
|||||||
| Allmänt om Terapi Diskutera terapi allmänt |
![]() |
|
|
LinkBack | Ämnesverktyg | Visningsalternativ |
|
|
#1 (permalink) |
|
Senior Member
Diamantmedlem
|
Är så djävla trött på att alltid känna mej ensam, visst har turen att ha ett jobb jag trivs med på alla plan, men ibland vill man ju hitta på annat och göra ochså inte bara jobba.
Men det är så tråkigt att alltid göra saker själv jag vill ochså gå ut och t.ex gå på krogen eller bio eller shoppa loss men nån på stan men det får jag i så fall göra själv nästan alltid. Får alltid höra att jag är så trevlig, social, rolig mm mm men om jag nu är så djävla kul varför vill då aldrig någon göra något ihop med mej? Ibland tänker jag att jag ska ta upp kontakten med mina gamla polare vilket skulle innnebära en djävla massa strul och skit igen men det hände alltid saker och man var aldrig ensam. Har alltid kännt mej utanför och som ett ufo är så trött på det är nog socialt missanpassad eller nåt i alla fall känns det så ibland. Vill och så ha vänner och killar men jag är tydligen inte värd det. Just nu känner jag bara för att ge upp vill inte känna mej ensam längre, har svårt att se något positivt just nu.
__________________
Oälskad, Bortglömd, Oönskad har inte ens rätt till mitt egna liv och kropp
|
|
|
|
|
|
#2 (permalink) | |
|
Member
Silvermedlem
|
Citat:
Det är kanske inte till någon tröst men du har iallafall oss här på forumet sådana där dagar då ensamheten känns som värst. Hade vi inte (vilket vi förmodligen gör) bott så långt ifrån varann hade jag frågat dig på stört om du vill hänga med på en fika... Ingen ska behöva känna sig ensam och det är så himla roligt att träffa nya människor. Men som sagt, nog inte mycket jag kan göra annat än att ge dig en kram eller två och hoppas någon förstår hur du känner som finns i din närhet.
__________________
________________________________ Att förstå är inte att ursäkta |
|
|
|
|
|
|
#7 (permalink) |
|
Senior Member
Guldmedlem
Reg.datum: Aug 2008
Ort: I nabolandet Norge, et et murhus for psykisk syke, kalt sykehus
Inlägg: 224
Krediter: 743
|
Det kan være helt riktig at du kjenner deg ensom. Man kan være ensom selv om man ikke er alene. Jeg vil likevel bare minne deg om det - du er ikke alene. Vi og sikkert flere andre, vil støtte deg framover. Støtte deg mens du tomler rundt, søker, leter og kanskje finner deg selv mer, selvfølelse og livslyst. Det kan være en lang leteperiode, men vi er her og vi kan lete sammen med deg. Våg å be om hjelp - hjelpere er der for å hjelpe. Og å hjelpe er et begrep som eksisterer fordi alle må ha hjelp av og til.... *klem*
|
|
|
|
|
|
#8 (permalink) |
|
Senior Member
Diamantmedlem
|
Har kommit så pass långt att jag vet varför jag känner mej så ensam och övergiven ska nu bara försöka bli stark och orka mej igenom allt men det känns svårt.
Kram
__________________
Oälskad, Bortglömd, Oönskad har inte ens rätt till mitt egna liv och kropp
|
|
|
|
|
|
#9 (permalink) |
|
Senior Member
Guldmedlem
Reg.datum: Aug 2008
Ort: I nabolandet Norge, et et murhus for psykisk syke, kalt sykehus
Inlägg: 224
Krediter: 743
|
Det er vanskelig å kjempe, men du vil og det er et bra utgangspunkt. Hold deg fast i noe eller noen når det stormer og du trenger det. Eller når du føler for det.
|
|
|
|
![]() |
| Ämnesverktyg | |
| Visningsalternativ | |
|
|