Peter1974

Hej!

Jag fick idag besked från Länsstyrelsen att jag inte får tillbaka mitt körkort (Läs mer om ärendet i min blogg - http://www.terapisnack.com/blog.php?b=236).

Trots den tre sidor långa berättelsen min mor skrev ihop och som beskriver i princip hela min livshistoria och hur trafikolyckan VERKLIGEN gick till valde min handläggare på Länsstyrelsen att gå på beslutet som Vägverkets professor tagit, baserat på DEN FELAKTIGA JOURNALEN som skrevs av vuxenpsykiatriska akutmottagningen på Södra Älvsborgs sjukhus! Detta trots att min mor i sitt brev till Länsstyrelsen TYDLIGT PÅPEKAT att informationen om trafikolyckan i den journal som skrevs av vuxenpsyk i Borås INTE STÄMMER!

Vägsträckan där trafikolyckan inträffade har hastighetsbegränsningen 90 KM/H och INTE 70 KM/H, som det påstås i sagan vuxenpsykiatriska akutmottagningen på Södra Älvsborgs sjukhus har ljugit ihop om händelsen, vilken Vägverkets professor och handläggaren på Länsstyrelsen (trots vårt brev där vi förklarar de verkliga detaljerna kring trafikolyckan) senare har utgått ifrån i sin bedömning!


Nu återstår överklagande till Länsrätten!, vilket innebär ytterligare väntande och psykiskt lidande för mig!


Den glädjande nyheten är att jag INTE tänker skada mig eller slå sönder något den här gången för att avreagera mig. Det nöjet tänker jag inte ge jubelåsnorna vid vuxenpsyk i Borås, Vägverket och Länsstyrelsen!

ChuckieCharles

Tråkigt att du har det se krångligt med myndigheterna, Peter. Det måste kännas tungt och frustrerande.

Jag tycker du ska göra som jag skrev i den andra tråden. Skriv ner allting du själv kan göra för att påverka den här processen så att den går i rätt riktning och så att den går så fort som möjligt. Gör alla de här sakerna sedan. Efter du har gjort de sakerna tycker jag du gör bäst i att släppa oron kring hela affären. Du mår ju bara sämre när du oroar dig och ältar problemet om och om igen. Det tär på dig helt i onödan. När du har gjort allt som står i din makt från ditt håll kan du bara vänta och hoppas på det bästa.

Peter1974

Hej!

Jo, det känns trist och frustrerande att bli utsatt för detta maktmissbruk.

Jag har lovat min mor att överlåta åt henne att kontakta myndigheter och överklaga besluten. Nästa instans blir Länsrätten.

Alla hon har talat med om detta hittills har knappt trott sina öron och tyckt att utredningen av mitt ärende och besluten har varit åt helvete! Särskilt upprörda har de blivit över att Vägverkets läkare har snokat i mina journaler och dragit upp händelser från tiden då jag var mobbad i högstadiet! Inte heller denna information stämmer dessutom, enligt skolkuratorn på min gamla högstadieskola!

Ingen av personerna min mor har pratat med känner igen den beskrivning psykiatrin har givit av mig i sina journaler.

Jag hoppas att folk här, efter att ha läst om det bemötande jag har fått, UNDVIKER KONTAKT MED PSYKIATRIN! Allt ni säger och gör i kontakten med psykiatrin registreras och kan som sagt slå tillbaka mot er den dagen ni t ex ska ansöka om körkort, har fått körkortet återkallat éller liknande!

Vägverket och övriga myndigheter kommer GARANTERAT att snoka reda på alla uppgifter de kan hitta om er t ex information om självskadebeteende, användning av psykofarmaka, ångest, depression och liknande och använda dessa uppgifter för att klassa er som olämpliga för körkortsinnehav eller vad det nu är för ärende de utreder!

ChuckieCharles

Du får strukturera problemet och angripa de delar du kan påverka och acceptera de delar du inte kan påverka. Att gå runt och vara arg och förtvivlad över saker du inte råder över gör ingen nytta, snarare tvärtom.

1. Vad kan du själv göra rent praktiskt för att må bättre IDAG, i den situationen du faktiskt befinner dig i?

2. Vad kan du själv göra, konkret, för att påskynda processen med körkortet?

Om du har gjort allt i din makt för att få tillbaka körkortet, då kan du släppa det för du har inte längre något mer att ge. Det är sen upp till vägverket att ta ett beslut.

Om det är så att det är helt upp till vägverket eller domstolen att besluta om du ska få tillbaka ditt körtkort och du inte kan påverka dem det minsta i deras beslut, då finns det heller ingenting mer för dig att bekymra dig över. Det är som att gå runt och vara arg och förtvivlad över att det kanske kommer regna imorgon, det gör liksom ingen nytta för du kan inte påverka utfallet i vilket fall som helst.