Ursprungligen postat av The Insight

"Jag har dock planer för hur jag skall klara mig. Först skall jag skaffa mig en lägenhet i någon mindre stad. Helst inte på första våningen. Grannar skall finnas där, det är otäckt att vara ensam. Men jag vill inte känna dem. Sedan skaffar jag ett jobb. Ett jobb med så lite ansvar som möjligt. Det skall finnas kollegor, men jag skall inte behöva umgås med dem. Den ensamme gamle mannen som bor själv, dricker sitt morgonkaffe samma tid varje dag, som ogillar andra människor och i synnerhet barn, det blir jag. Det är min lott."


Tror inte på det där, jag har iofs bara mig själv att jämföra mig med, men jag tänkte likadant, trodde på den typiska bilden av en snubbe som man ser i en film, han sitter i en bar efter jobbet, det regnar, han e ensam går hem till sin lägenhet och på nåt sätt tror man att det löser sig bara man gör allt det där, bara man blir den där klassiska bilden av ett liv som man har i huvvet, tycker du ska fokusera på ditt faktiska problem istället, vill du verkligen skaffa ett skitjobb? vet du hur det är att ha ett skitjobb? du lär ju tycka annorlunda sen, ha i åtanke nu att jag pratar precis som jag skulle prata om jag hade egna barn, altså att jämföra med sina egna misstag som man inte vill att barnet ska göra, så jag har ingen större statistik på hur folk mår som tror på en slags bild av hur allt ska vara, men jag tror inte den där gamle gubben som dricker sitt morgonkaffe och tycker illa om folk mår så värst bra, han mår säkert sämre än va du gör nu, han lär ju va bitter över allt han missade i livet, och hans enda chans att se det minsta glamourös ut är möjligtvis om man skulle se han i en film, om jag fick välja en typisk bild av en person så skulle jag välja den där snuten i The last Boyscout, Bruce willis spelar en alkoholiserad skäggig o häftig snut, hans fru är otrogen me hans bästa kompis o hans dotter hatar honom, det skulle va min lott, och då blir allt säkert jättebra, jusst bara för att han är häftig, det va de jag ville komma till, (häftig)