Ja, det både spelar och inte spelar roll.. Det är ett sätt att beskriva det. Men jag har inte alltid känt mig som en kille, även om det är den klassiska historien om transsexuella. Jag tror till och med att jag stundtals har gillat att vara tjej, och ser även idag fördelar med det. Det betyder inte att jag känner mig som en tjej, snarare som en kille men det känns som ett ton att bära när jag tänker framåt. Allting blir komplicerat oavsett om jag gör en könskorrigering eller inte. Jag vet helt enkelt inte vad jag ska göra. Jag vill helst inte göra det men innerst inne tror jag att det kommer att bli så ändå. Helst av allt vill jag inte bli bedömd efter vad som finns mellan benen, men det verkar omöjligt i många situationer.
Ibland känner jag mig hemma med andra "annorlunda" individer men ofta inte just för att de också är rotlösa och osäkra. Det känns faktiskt tryggare bland att umgås med vanliga, heterosexuella, medelklassmänniskor för att de ofta är tryggare i sig själva. Tragiskt men sant.
|