Vindöga

Jag känner igen mig mycket väl i det du skriver!
Din plats på jorden är där du känner dig hemma. Om du känner dig annorlunda så är det (enligt min erfarenhet) i sällskap med personer som känner samma eller liknande annorlundaskap som du kommer "hitta hem".
Att skriva här är ett steg mot att finna ro och tillhörighet!
Zeraphinas råd om att ta kontakt med transsexuella var synnerligen klokt.

För några år sedan genomgick jag en könskorrigering. Det är en tuff väg. Avvakta tills du är säker med att fatta några drastiska beslut. Jag grubblade i massa år. Jag var samtidigt övertygad om att "kön inte borde spela någon roll". Det höll mig tillbaka. Ändå spelade det en roll för mig på ett känslomässigt plan. Till slut hade jag inget val. Det var bara att ge upp kampen och erkänna för mig själv och andra att jag kände mig som tjej, och ville vara det ända sedan barnsben.

Könsbytet löste inte hela min problematik med rotlösheten. Den har jag kvar, även om en del av det kan vara ett symptom på att vara född med fel könsorgan.

"Hitta sig själv" verkar inte vara en sak man gör en gång för alla. Håller man inte kvar det man hittar så är man lätt borttappad igen. Och även om man tror att man hittat sig själv så gör man ständigt nya insikter (om man är öppen för det).