Hej alla snälla som skrivit så utförligt och klokt åt mig!
Det är som du skriver Sarkar01 man kanske vet vad som vore bäst men det är svårt att bara lämna och gå vidare. Idag har det börjat verka som att vi kan bygga på en grund igen men det är svårt att säga något efter bara en dag. Hon vet fortfarande inte om hon klarar av att jag har en relation med min familj som sårat henne. Hon undrar hur vårt framtida liv ska bli och det förstår jag. Ska ännu ett tag till se hur saker och ting utvecklas, nyckeln är nog tid men samtidigt måste man se till att man inte går under själv på vägen. Det som hon gjorde idag för mig var goda rehabiliteringssaker vilket ju kändes bra. Hon visade på något sätt att hon iaf vill vara med mig samtidigt som jag också bevisat för henne i veckan att jag bryr mig väldigt mycket om henne och älskar henne. Gjorde det på ett sånt sätt att det inte går att ta fel, eftersom vi jobbar på samma ställe men jag är ordinarie och hon tillfällig fick jag en förfrågan av mina chefer. De frågade om jag ville att hon inte skulle jobba här mer. Jag svarade att det var ok för mig. Det är hennes enda inkomstkälla.
|