Ett litet tankeexperiment:
Din farhåga är att alla i din omgivning skall lämna dig.
Det är alltså "det värsta" som kan hända.
Om du tänker på det ett tag, hur känns det i kroppen? Var känns oron. I magen? I benen? Nacken?
Skatta sedan sannolikheten för att det skall hända (och var ärlig mot dig själv)
Har känslan i kroppen förändrats? Ta några djupa andetag och andas ut den fysiska oron. Andas ut känslan i magen. Så många djupa andetag som du behöver.
- - -
Vill oron ändå inte släppa?
Skriv små affirmationslappar med budskap som
"Jag är älskvärd, trots allt"
"Jag har överlevt tidigare, jag överlever nu!"
(eller vad det nu är som passar dig)
Små påminnelsekort kan också vara bra att ha:
Där kan du skriva t.ex.
"Nämn något vackert!"
"Ge någon en ärlig komplimang"
"Ta tre djupa andetag, andas in, andas ut... och le ett litet leende"
etc.
Och om nu det allra värsta skulle inträffa... ja, så har du ju i varje fall oss...! (säger jag med ett varmt uppmuntrande leende)
__________________
_ _ _
MORE than the Sum of my Experiences
|