Hejsan. Jag förstår Din vånda och Dina problem med sonen. Tjejen här ovan har gett ett bra svar:
Ta en TIME OUT med Din son och hans mamma och låt dem sköta sej själva!
Kanske det är dags för Dej att tänka på att må bra själv ett tag, även om det är lättare sagt än gjort...men för sonens skull bör Du nog göra det.
Grabben är myndig och tjat hjälper inte och om Du eller hans mamma ständigt "sopar rent" framför hans fötter, följer honom till rättegångar, talar för honom etc så kan hans missbruk bara fortsätta och fortsätta. Han blir som en förvuxen bebis.
Du/Ni blir s.k Möjliggörare= ni gör det möjligt för honom att fortsätta med droger och slö-liv, i.st.f ert syfte som ju är att få honom att lägga av. Plus att han kan spela ut er föräldrar mot varandra.
Låt honom inte göra det. För både hans och DIN skull. Visa honom att Du inte är med i spelet men att Du finns till hands när det är dags för förändring.
Hans lögner hör till missbruksbilden, så ta det inte personligt! Han måste själv komma till den punkt i livet då han inser att han inte kan leva som han gör, men då gäller det att stänga alla dörrar som gör den typen av liv möjligt (pengar, sovplats, resor, ringa telefonsamtal för hans räkning etc.etc).
Avvakta i bakgrunden och ta hans hand när han sträcker ut sin för att HAN VERKLIGEN VILL göra något åt sitt liv. Lyssna inte på de gamla tomma löftena. Låt honom i handling visa att han menar allvar(söker behandling, skaffar ett arbete han behåller, börjar leva skötsamt).
Innan dess kan Du som sagt inget göra, utom att slita ut Dej själv fysiskt och känslomässigt.
Ring till AA (allra först i alla telefonkataloger)och fråga efter Anhörigggrupper, berätta om Ditt problem och du kommer få mycket stöd från folk som är/har varit i Din situation.
Kramar från Karao (alk./drog-terapeut)
|