Jag vill göra ett inlägg idebatten om behandlingsmetoder, och fråga hur det EGENTLIGEN ligger till. I framförallt kvällstidningarna läser man ofta om hur mycket som kan botas med KBT. Jag har de senaste veckorna hittat sömnsvårigheter och stressmage som exempel.
I samtliga artiklar hyllas KBT och om man bara går i behandling en 8-10 gånger så kommer man ut som en ny person. Jag vet inte om ni som är här tror på det, men i så fall får jag nog krossa era drömmar: KBT är ingen mirakelkur.
Jag gär själv i individualterapi med KBT-inriktning en gång i veckan, och visst blir jag bättre, men inte är det som det gärna beskrivs i pressen. Det är en lång, lång process (i alla fall för mig), och det ligger hårt arbete bakom - mer arbete än jag någonsin gjort tidigare.
Men min fråga är egentligen: Vad går egentligen att "bota" med KBT? Är det "det nya penicillinet" som biter på allt, eller har media haussat upp det hela? Jag undrar också hur gammal/ny KBT är, då det ofta beskrivs som "den NYA mirakelkuren" (något tillspetsat).
Och till er som är "experts by experience", hur upplever ni KBT? Har det varit livsändrande (vad heter det på svenska? Life changing moment) eller delar ni min upplevelse?
Om inlägget inte passar här står det er fritt att flytta det till en bättre plats!
Mvh
Tobbe