Citat:
Ursprungligen postat av Mikael G
Detta forumet handlar om terapi, så varför inte en tråd om våra terapierfarenheter, på ett strukturerat sätt.
1. Vilka typer av terapi har du erfarenhet av?
|
familjeterapi, psykodynamisk (mer åt det analytiska hållet), stödsamtal (i den mån det är terapi), terapi med en mycket erfaren psykolog som blandade olika metoder, sex år senare kognitiv terapi, skall börja traumafokuserad terapi i höst
Familjeterapin var för så länge sedan, det var när jag barn. Jag, mamma och pappa deltog, brorsan var under skolålder så han var inte med och det var ju jag som var problemet. Den rätt analytiska terapeuten försökte få mig att identifiera viktiga teman i mitt liv och att få mig att erkänna min ilska (även i en hel del situationer där den inte fanns). Hamnade på psyket när det blev för mycket för mig. Bytte till en psykiatrisk sköterska som jag samtalade med i två år. Där bollade vi mer hur jag kände och hanterade vissa situationer. Flyttade till annan ort, träffade ny terapeut som jobbade mycket med att få mig att förstå att mina problem härstammade från mobbning. Kognitiva terapeuten, diskuterade mycket kring problem på arbetsplatsen och olika sätt att förhålla sig till detta. Under den terapin visade det sig att mobbningstraumat spökade igen och psykologen ansåg att jag behövde någon som var mer specialiserad på det området.
Citat:
3. Vad har du lärt dig? Vilka verktyg har du fått med dig av terapin?
|
Familjeterapin, det vete katten. Vi gick inte så länge, mamma tyckte det blev så stressigt när hon måste gå från jobbet och också att det fanns de som behövde hjälp mer än jag. Hos den analytiska terapeuten lärde jag mig att bättre förstå mig på mina känslor och motiv. Hos den erfarna psykologen som blandade metoder lärde jag mig att skilja på här och nu och där och då, vilket jag klarade rätt så framgångsrikt i sju år. Kognitiva terapin lärde mig en del om olika valmöjligheter i olika situationer och konsekvenser av de olika valen.
Citat:
4. Personlig reflektion kring terapin.
|
Allt har inte en psykologisk förklaring och jag hade en psykolog som drog de analytiska teorierna för långt. Det jag hade behövt mest av allt under skolåldern hade varit att få slut på mobbning (både fysisk och psykisk). Då tror jag att jag hade mått mycket bättre idag. Alternativet hade varit att jag 10-15 år tidigare hade träffat terapeuten som blandade metoder. Det arbetssättet passade mig bra. Enbart kognitiv terapi nådde inte ända fram, eller i så fall hade det behövts längre tid och någon mer specialiserad på trauma.