seastar

jag gjorde ett val för två dagar sen... att sluta med medecinen o för första gången på länge lyckades jag gråta... inte bara ett vått öga eller en eller två tårar en hel flod hysteriskkt gråt kände mig så fri har inte fått fram en tår på så länge varken med eller utan medicin och så kom det äntligen.

Det ända den medicin gjorde mig nytta var att jag kunde gråta igen nu skiter jag i läkaren här tänker inte äta den. ska ta en ny kontakt i min grann kommun.
de får säga vad de vill men jag tänker inte låta min familj ta skit för läkaren säger jag ska äta en medicin jag blir aggresiv och irriterad av. där går gränsen!
satte nog ut den lite fort bara känns lite skumt i kroppen ibland blir fortfarande irriterad och förbannad men snart snart e det över.

Det ska inte behöva vara så här men hur fan ska man som patient kunna lita på en läkare om de gör såhär??

__________________

I want it all to go away I want to be alone
Sympathy is wasted on my hollow shell
I feel there is nothing left to fight for
No reason for a cause
And I can´t hear your voice and I can´t feel you near

Lost in the darkness of a land
Where all the hope that is offered is
Memories of being taken by the hand
And we are led into the sun
But I dont have a hold on what is real
Though we can only try
What is there to give or to believe
// Sarah McLachlan - Lost