GADfadern

Hej.
Känner igen mig i det du skriver, har också korta perioder flyttat hem ett tag, speciellt när jag varit tvungen att gå in i en ny medicin samtidigt som man haft det väldigt jobbigt. Hemma känner man sig tryggare, iaf har jag gjort det, haft tur att kunna bo där de perioder jag behövt, och samlat kraft och byggt upp en igen. Nu har jag diagnosen GAD och det går i cykler, ibland hankar jag mig fram ett längre tag, ibland kortare. Just nu ska jag växla medicin igen, och räknar med en tuff period framför mig.
Alkoholen är igen bra lösning, det lugnar för stunden, för att sen öka ångesten, och då behöver man lugna den igen, och sen är man inne i en dålig cirkel.
Läs på om ångest/depression, skaffa dig mer kunskap (det känner jag att jag inte gjorde tillräckligt i början), och kontakta en läkare, så du kan få hjälp med att redan ut vad ditt problem är, och vad man kan göra åt det. För det finns hjälp att få på många olika sätt.
Kan vara lättare att få omgivningen att förstå också, att det inte är något man bara hittar på. "Ryck upp dig" är inget kul att höra. Det är lika lätt som för en lam att höra "Men ställ dig upp nu, sluta sitt där bara". Och mitt minne har också fungerat sämre periodvis, ju mer ångest/nerstämdhet, ju mer minnesproblem, men det försvinner, klart det skapar oro i sig (för mig med), men det blir bättre.
Hoppas du får hjälp :-)

__________________
(Nope är inte någon "fader", är bara en ångest-stinn liten sate som råkade komma på ett kul namn, jepp)