Hejsan.
Skrev detta i de öppna forumet i slutet av april, de två svar jag fick var typ lämna henne, de kommer inte bli bättre.
Så det som är innanför "" dessa är en gammal text, men en bild av hur allt är, visst har det hänt saker efter detta första inlägg.
Just känns det som att jag vill hitta någon form av diagnos, eller är hon bara en osäker player?
eller finns det någon form av borderline störning där?
Just bara för att om jag vet det så kanske jag har lättare för att gå på problemen.
så här följer problemet
"Jag vet att inte jag heller är problemfri, men jag jobbar på det och vet att allt inte är mitt fel.
Så vart ska man börja då med mitt problem...
Lite historia:
För lite mer än 1år sedan tog vår förlovning och barn planeringen slut. Det var hon som sa att det inte funkade längre och att jag hade blivit känslig. Då pga att jag jobbade hela tiden med uppstarten av ett nytt företag.
Vi skulle jobba med oss själva för att hitta tillbaks igen. Jag började med KBT. För det tog väldigt hårt på mig.
Efter någon månad började vi umgås igen som vanligt, jag efterlyste lite mer tid då hon var barnledig att få vara med henne. Men då skulle hon bara vara med sina vänner och va ute och festa.
Så då tog kontakten slut från henne, då började hon dejta någon annan. Och det var hennes dotter som sa det till mig, och när jag fråga henne så sa hon: det kan jag varken bekräffta eller dementera..
Sen kom sommaren och hon började ta kontakt med mig igen, och vi började umgås på alla plan igen. Och planeringen för midsommar och övriga sommaren var igång. vi skulle åka bort och göra roliga saker.
Sen mitt i allt blev hon barnledig i 2veckor i slutet av sommaren, då var allt som bortblåst, och hon planera om allt med sina vänner i stället.
Vi satte oss ner och prata om det igen om att när hon inte har barnen så vill hon ha egen tid, helt ok från min sida, men var tydlig och säg det så man vet.
Samtalet sluta med att hon kan ha känt att hon hade krav på sig, då hon sa: jag ska nog vara ensam ett tag eller ja vet inte, vi ska nog bara vara vänner eller jag vet inte?
Vi kom inte direkt fram till något bra, utan jag fick höra från en av hennes vänner att jag inte hade fattat att hon o jag bara var vänner...
Så var hon igång igen med fest å var taggig mot en annan, och hon sluta med att höra av sig.
Sen tog hon kontakt igen under början av hösten då alla roliga dagar var över och hon var tillbaks i vardagen.
Men de barnfria helgerna planerades av hennes kompisar och hon hakade på.
Så helt plötsligt fick jag ett telefonsamtal av henne om att vi inte skulle träffas igen för hon hade träffat någon ny, och att denna gång skulle jag inte behöva höra det från någon annan.
Under vintern träffa jag henne ute då hon drog runt på någon kille, så kom hon fram å sa att hon saknar å tycker om mig så mycket.
Jag fråga henne dagen efter va hon menade med det, men det kom hon inte ihåg.
Sen kom december, så börjar hon igen att höra av sig, otroligt va
...
Vi träffades lite lugnt i början, jag blev med medbjuden över nyår.
Och sen kom samtalet om att, hon var så lycklig att jag var tillbaks i familjen och att hon älskar mig och den jag var nu va den person hon alltid älskat...
Sa de till henne att det är samma person som för ett år sen och två år sen osv.
Vi hade det jätte bra även fast jag inte fick någon egen tid med henne, utan bara hon o barn tid eller hon o kompis tid.
Vi åkte på små resor och hittade på saker hela tiden.
Sen för 3 veckor sen så kom det helt plötsligt då hon skulle åka å festa i en annan stad, bröt vår planering så jag blev ledsen å sur.
Då hade vi samtal om att vi måste bli bättre på att prata med varandra, om vad vi ska göra eller ha egen tid. Helt ok från henne, men så säger hon oxå att vi är inte ihop vi träffas bara när vi har tid??
va sa jag vi umgås 12 dagar av 14 dom 2 sista dagarna e när du är barnledig och jag har sovit där alla andra nätterna sen 1 januari. Och hon säger att hon älskar mig hela tiden och vi planerar roliga saker med barnen på helgerna med att åka iväg, och jag är hemma när dom är sjuka så hon kan gå i skolan, jag finns för henne hela tiden.
Veckan där efter skulle vi åka till sälen med barnen, och det var något hon sett fram emot och än en gång älskar hon mig.
Veckan därefter så var jag inte värd något igen, då skulle hon ha ensamtid helt ok från mig. Helgen kom och vi hade pratat om att åka till mina föräldrar, men så fick jag ett samtal om att hon skulle ha tjejfest hemma hos sig så vi kan ses ute på kvällen.
Fick då reda på att det skulle över en del killar dit med från omvägar.
Så när vi träffades ute fråga jag om de haft det trevligt, ja sa hon de hade varit en tjejfest. fråga då om de hade kommit över någon dit, fick svar att de hade de inte.
Ja fråga igen, då sa hon ja just de dom kom över..
Så sa jag men då hade du ju kunnat bjuda över mig med.
Då vände hon på klacken o gick jag blev arg drog näven i väggen och sa en massa som jag inte direkt kommer ihåg, men det var inge possetivt och de va till henne.
Hon svara bara tillbaks, bra nu har du visat hur du är och det är slut mellan oss..
Fösökte få kontakt med henne någon dag senare, men fick bara sms tillbaks att vi kommer aldrig träffas mer, och att vi är inte kompatibla med varandra.
Jag vill ju lösa problemet, men hon flyr hela tiden och lägger alltid över skulden, tar inget ansvar.
Vad jag än gör så är det fel typ.
Är jag för känslig, för snäll, ställer krav, säger ifrån eller blir arg så är allt fel..
Hur ska man kunna nå fram till en sådan tjej?
Vad ska jag göra, vad kan jag göra?
För även allt det här så älskar jag henne och hennes barn.
Och jag har kört KBT och ändrat på mig blivit mer förstående, men hon har inte gjort ett skit som hon sa att hon skulle.
Och det är så att när jag lägger fram saker för henne först, så andvänder hon det till mig senare. Om tex att vi måste bli tydligare osv. Men så fort
jag vill att vi ska göra något, så flyr hon. Hon är väldigt styrd av sin kompis och det ska hela tiden hända något. Rang listan verkar vara Hon, kompisen, barnen, fest, sen kommer allt annat. Och så fort det inte händer något så är hon och tränar eller ute och springer, som att hon även flyr tankarna..
Och hon kan aldrig vara ensam, måste ha trygghet.
Just nu så hör jag inte av mig till henne. Hon har ringt, fast bara när inte komisen är i närheten, hon har smsat fast bara undrat hur allt är. Men hon har blockat mig på MSN???
Vad kan jag göra för att nå henne?
Börjar fundera på om hon har ADHD eller någon form av borderline störning? någon som vet?"
Ha en underbara kväll.
/A