Hej!
Först vill jag att du ska veta att du är modig. Du vågar skriva här och be om hjälp, det är ett stort steg! Att du mått dåligt större delen av din uppväxt är inte bra. Har du fått någon hjälp som t.ex att du får prata med någon?
Du skriver att din mamma inte orkar med att du mår dåligt längre. Det måste kännas hemskt, känner du dig ensam och rädd när du hör henne säga så?
Vad hände igår när ni blev "rånade" som du skriver?
Jag vill så gärna ge dig hopp om att det kan bli bättre, du måste bara få rätt hjälp först. Det är inte okej att vara så ung som du och må så dåligt som du gör, och dessutom utom stöd.
Hoppas du fortsätter skriva här, och att någon av experterna hör av sig snart och har något klokt att säga till dig som kan hjälpa.
Kram,
Trollsa
__________________
Alla är vi redo att dö, men livet kan vi inte acceptera.
(Graham Greene 1904-1991)
|