Hej
Ditt minne sedan barndomen har du troligen blockat. Ett försvar som du byggt upp för att orka gå vidare år efter år under tiden som du bodde tillsammans med din pappa. Du skriver att du har agg mot din pappa så väl som mot din mamma. Din mor lämnade hemmet av troligen mycket anledningar. Hon hade problem med nerverna och jag personligen tror att hon kunde inte hantera allt och situationen som den var. Oftast så brukar man tänka att det är en själv som är grunden att den andra föräldern agerade som den gör. Din mor har säkert funderat och trott att du skulle få det bättre när hon inte va i vägen. Hon har säkert sett sig själv som det utlösande problemet. Har du kontakt med henne idag?
Vad jag funderar över är fick du ingen som helst hjälp att kunna flytta tidigare. Du skriver att du va 21 år innan du flyttade. Det är ju en allvarlig situation :/.
Tyckte ditt inlägg var intressant då jag själv kommer ta imot min son som är 14 år och har blivit psykisk misshandlad i 3 år utav pappan och pappans sambo. Jag känner mig lite vilsen som amma hur jag ska hantera situationen och ge honom en trygghet. Kanske du kunde ge mig något råd ..vad hade du velat haft för agerande runt dig under denna svåra perioden i ditt liv?
Och din oro för att du ska bli likadan som dina föräldrar skulle jag råda dig till att stressa ner lite med. Du ser dig själv och är medveten om saker. Jobba på det ,lär känna dig själv ..just hur DU funkar och hur du ska hantera dina egna agerande. Din medvetenhet kan va en nyckel till att bryta ett snurrande ekorrhjul.
Kram på dig och lycka till!