Symphony

Är rädd att jag börjar komma in i en ny depresion. Just nu känns allt bara tungt, och denna dagen har jag inte gjort särskilt mycket.

Det är tusen tankar i huvudet om framtiden, jobb, pengar, studier, sex, kärlek, allt.

Det kankse är lite för att man är deprimerad men det känns lite som en tävling allting plus att det verkligen krävs kraftansträngningar för att må bra.

Jag har blivit kär i en tjej nu med,,men vet inte hur det kommer gå om man bara är deppig. Fan vad trött jag är på mitt betende alltså.

Varför är man så komplicerad för? kan man inte lätta ner lite och bara slappa.

Nu är man i det stadiet känns det som att man tänker " Allt eller inget".

jag måste erkänna att jag tänker på döden en hel del. Känns lättast så.

Det är ju en del man skulle missa. Men för mig är inte döden svår på det sättet eftersom jag ser mig själv och alla människor som ensamma varelser och när ma dör händer ingenting. Lite så att man får göra vad man vill i livet och lyckas man inte kan man sluta det när man vill. Ungefär som en tråkig film...man ser halva och sen stänger av för man har ingen nytta av att se resten.


Så jävla tråkigt bara om man ska deppa ihop igen. Vet inte om jag klarar det. Men en sak som är bra är väl att jag ska till doktorn på torsdag.

Så medicin kankse hjälper....vad vet jag...det hjälpte mig ju innan...men då hade jga ju skola, och samtal också.