Barnen vet inget om skärandet, jag skär bara på ställen som inte syns el så döljer jag med kläder och sällan när de är hos mig, för deras skull blir jag starkare. Har självmordstankar igen och även planer, tänker att det är bäst för alla att jag försvinner. Barnen slipper bo trångt hos mig och kan bo i pappas stora hus hela tiden. Har mått bättre efter separationen som var för 1 år sedan men nu känner jag mig sådär maktlös och tom igen. Ser inte att jag behövs. Vill inte se det. Jag älskar mina barn över allt annat och jag ger dem massor av kärlek, exmaken och jag har delad vårdnad. Jag tänker att jag förstört livet för så många och inte borde få leva. Naturligtvis vet jag att "det känns bättre om ett tag" men jag orkar inte stå ut NU.
|