lipsill

Har skurit mig igen. Första gången var jag 9 år, nu är jag 40.. Detta har pågått i perioder hela livet. En känsla av otillräcklighet, maktlöshet, en hatisk blick från den som var min man och som alltid hade något att klaga på satte igång det även den här gången. Den kalla kontrollerande tysta hatiska blicken är tillintetgörande och jag känner igen att jag vill förinta mig själv blodet rinner längs armen och den stora tomheten som följer självskadebeteendet är så enorm att jag bara hålls ihop på utsidan tåget vill till tåget hur ska jag stå ut till måndag