Mimmi, jag känner igen mig i varje ord du säger. Och jag ställer mig samma fråga som du...hur sjutton kan man lära sig vara avslappnad?
Liksom bara vara? jag börjar känna en enorm panik för att jag slösar bort mitt liv på att gå omkring och nästan vilja hänga mig efter varje dag på jobbet för att jag inte kan passa in, bli en del, VARA. Utan jämt gå omkring och känna mig värdelös.
Well...nu bara öste jag ur mig massa av hur jag känner...men jag tänkte att, som någon nämnt här, att människor sällan säger vad de tycker om hur man är. Ärlighet ligger inte i tiden direkt. Det jag skulle behöva är typ att träffa någon som är införstådd i hur det är att känna såhär, umgås med den i utvecklingssyfte, och helt öppet och rakt reflektera över hur den andra framträder. Hur det man gör EGENTLIGEN uppfattas. Typ filma varandra, umgås i olika konstellationer och hela tiden vara uppmärksam på den andra personens beteende och utvärdera det. Berätta hur saker den andre uppfattade som totalt socialt fatala verkade ur en objektiv synvinkel, ge tips, uppmuntra...
kram på er!
|