Citat:
Ursprungligen postat av whodunit
Att strukturera är väl bra om man minns vad som har hänt? Jag har tappat bort delar av mitt liv, år månader och dagar, och kan inte framkalla det med vilje. Åtminstone inte i nuläget. Delar av det har kommit tillbaka efter att jag har börjat med sessionerna, fragment av olika händelser, men det mesta flyter någonstans i stratosfären. Jag vet ju att jag måste ha fungerat på något vis då också eftersom jag har tom träffat nya människor och börjat på relationer under tiden, men vad jag har gjort och inte gjort minns jag inte. Har inte heller grepp om tiden som en sådan, utan datum existerar inte som vägvisare.
Då kan det här andra sättet att dokumentera vara bättre, att skriva ner det man minns, och hoppas att det framkallar mer minnen. Eller att undermedvetet på något sätt hjälper en att skriva ner det man har glömt? Det kanske fungerar på det sättet, vet inte riktigt om det stämmer?
|
Även om jag inte skulle minnas vad som hänt, skulle jag nog strukterera det
"Denna period minns jag inte".
"De fragment jag minns är följande."
osv. som en del av min problematik.
Det finns lite olika teorier om minne. Vissa hävdar att man KAN komma ihåg
allt man varit med om (att ett minne är bort-trängt och svåråtkomligt), medan andra menar att man INTE kan komma ihåg allt man varit med om (att ett icke-existerande minne, inte existerar, helt enkelt)
Ungefär som kunskap. Antingen finns den, eller så finns den inte. Ibland kan det vara svårt att direkt komma på kunskapen, men den finns där.
Men det du menar är att det är svårt att strukturera sin problematik, om man inte har minnes-tillgång till hela problematiken eller delar av sitt liv?
Ja, så är det nog om man ser det från ett helhetsperspektiv. Det går ju inte att strukturera saker man inte minns. Samtidigt
kan man strukturera det som "saker man inte minns".
Skillnad är det dock på att inte VILJA minnas. Det är en helt annan sak. Då minns man, men känner inte vid minnena. Bortträngning. Då är minnet som ett TV-program. Man känner till det, men kopplar det inte till egenupplevt.
Det är jättesvårt att tolka sådana minnen. För minnet av ett TV-program kan ju lika gärna vara minnet av ett TV-program! Att då tolka det till egenupplevt, vore ett misstag. Det man får försöka göra är att hitta annan evidens till sina minnen.