Finns ingen hjälp att få
Har precis skurit upp mitt ansikte med en vass kniv. Vet inte riktigt varför.
Med tom blick stod jag framför badrumsspegeln och lät kniveggen göra mönster i mitt eget nylle. Små tunna snitt orsakade röda flammor eller mindre blödning.
Det är inte första gången. Skurit mig av och till sedan 2001. Vet att det inte finns någon hjälp att få. NOA-teamet är alltid lika odrägliga i telefonen. Om jag tas in på psyk så behandlas jag med lika mycket omtanke som en väska på T-centralen, inlåst i ett sånt där litet skåp. Kommer ut med några fler kränkningar och läkare som är glada att slippa mig. Så hamnar jag framför spegeln med kniven i handen igen.
Vad är nästa steg? Kan inte bara någon SÄGA det rakt i mitt ansike att det INTE FINNS NÅGON hjälp att få?! Varför håller vi oss kvar vid liv?! Det finns ju en så oerhört stor mängd av oss som aldrig borde ha fötts, eller som åtminstone borde få dödshjälp när vi visat oss vara ohjälpbara.
Hatar det här politiskt korrekta samhället. Inget är värre än detta. Jag vill bara dö på det sättet jag vill. Varför kan jag då inte få det?
Alla är inte ämnade för kärlek, vänner, skratt.
|