jenny747

klistrar in biologiska förklaringar direkt från min projektrapport, hoppas det är någolunda okej förklarat. det är dock förklaringar för anorexi och bulimi också. men kanske kan vara intressant läsning, vem vet

Allmänt kan man säga såhär om orsaker: Det finns ingen rent medicinsk förklaring till någon av ätstörningarna vi tagit upp i arbetet. Däremot finns det biologiska förklaringar parallellt med sociala och psykologiska förklaringar.
Det finns dock ett antal teorier som är biologiska. Dessa teorier har man kommit fram till genom forskning samt genom att studera ätstörningsfall.
Generellt kan man se att alla kroppsliga förändringar uppkommer från svälttillståndet och när patienten återgår till normalvikt så stabiliseras förändringarna till normalvärden igen.
Det tros finnas en viss underliggande genetisk faktor och därför skulle vara större risk för vissa att börja banta, eftersom de kan utveckla en ätstörning. Genetiken innebär dock inte att en släkting måste haft en ätstörning, men kunde däremot haft en risk att få det, som inte utlöstes. Det kan alltså finnas en underliggande faktor.
Set-pointteorin kallas teorin om att kroppen har en termostat. Precis som kroppstemperaturen ska vara konstant så har alla människor enligt denna teori en konstant naturlig vikt. Vikten är olika från person till person, och kroppen strävar hela tiden efter att hålla denna vikt genom att reglera hungerkänslorna.
Om man då har ett högt näringsintag reagerar kroppen med att minska aptiten och öka energiomsättningen. Ett lågt näringstag leder till ökade hungerskänslor och en minskad energiförbrukning. Detta är en av förklaringarna till att fasta inte fungerar om man vill gå ner i vikt och stanna på vikten. När kroppen har ett lågt näringsintag, men inte får någon näring, så reagerar kroppen på detta genom att tro att man är i ett svältläge. Nästa gång man då äter kommer kroppen lagra alla kolhydrater, fetter och proteiner i kroppen för att ha reserver att ta ifrån om det kommer en ny svältperiod. Man går alltså upp den vikten man gått ner under fastan.
I den del av hjärnan som kallas hypotalamus finns speciella centra som styr aptitregleringen. Hypotalamus sänder ut olika hormoner som reagens på kroppens beteende. När hjärnan märker att kroppen har överskott på kolhydrater reagerar hypotalamus genom att sända ut mer serotonin, ett hormon som bland annat hjälper till vid matsmältningsprocessen men även skapar lyckokänslor och kan göra att man sover bra. Vid kolhydrat reagerar dock hypotalamus med att sända ut för lite serotonin och då skapas ett sug efter kolhydrater. Detta suget gör att man letar speciellt efter mat som man vet innehåller kolhydrater, till exempel pasta och potatis.
Problemet hos bulimiker är att detta kolhydratsug ofta leder till hetsätning. Hetsätningen skapar en stor ångest hos bulimikern, som då kompenserar för matintaget genom exempelvis kräkningar eller användning av laxeringsmedel. Då har kroppen inte fått de kolhydrater som den hade ett sug för, och hypotalamus fortsätter då att sända ut för lite serotonin. Denna process kallas för den onda cirkeln, och är ytterligare en biologisk teori.
Förutom att serotoninbrist skapar ett hetsätningssug så kan det även leda till depressioner, sömnbrist och andra psykiska sjukdomar.

Anorexi skulle enligt biologiska teorier orsakas av en störning i serotoninsystemet, utlöst av stress eller psykisk påfrestning och/eller bantning. Detta medför en ökning av serotoninaktiviteten, vilket leder till ökad känslighet för mättnadssignaler.