Du känner dig pinsam och rädd. Jag kan förstå hur det kan kännas att jobbigt att visa en sak man hållt för sig själv halva livet. Kanske är du rent av rädd om ditt självskadebeteendet, om du förstår hur jag menar? Precis som en drog kan det ha blivit "vännen" du litar på som kan hjälpa dig stunder när du känner dig riktigt piss. En hat-kärlek med andra ord. Du vill försvara denna "vän", för det känns läskigt ifall ngn skulle börja försöka få dig minska ned och till sist avsluta detta umgänge. Inte konstigt i så fall att du hållt din "vän" hemlig.
Hur jobbigt och läskigt det än är. Tror du ändå inte att du kanske i framtiden kan se dagen då du berättade om skadebeteendet som en positiv milstolpe i ditt liv?
|