HEJ! Tack för svar igen. Blanda er gärna i, det är därför jag skriver här. Att det skulle vara ett fysiskt "fel" har jag aldrig tänkt på, men det är klart att det är en möjlighet som kanske borde kollas upp. Men hur gör jag det? Känns avlägset att ringa upp husläkaren (som dessutom är en vän till mina föräldrar..) och fråga om han kan bota mitt ointresse för sex. Fast jag håller helt och hållet med, alla anledningar är av intresse. Jag känner mig otroligt motiverad att komma någonvart med detta. (Oavsett om det innebär att bara acceptera min situation eller att hitta en mer konkret lösning). Tror Ni för övrigt att det är hormoner som gör att man blir förälskad eller har dem bara med sexlust att göra?
Skulle tillsvidare fortfarande gärna ha en samtalskontakt om det är möjligt. (Tror knappast att tillsatta hormoner kan bota alla år av ångest över att vara udda.) Jag praktiserar på annan ort och kommer hem till Sthlm i början av juni.
Återigen: Stort tack för att ni svarar! Känns makalöst bra. / CLARA
|