Jag drar också den parallellen, att du på flera områden i livet inte "fått" prata om det som varit svårt och gjort ont. Min uppfattning är att jobbiga saker i livet behöver få ventileras och pratas om. Att lägga locket på resulterar bara i att det "pyser över" på något annat ställe om du förstår liknelsen... I ditt fall har det gått ut över ditt förhållande till maten...
Du har varit och är så duktig och stark, och bara genom att skriva här så har du faktiskt vågat lyfta på locket och berätta för någon - för oss!
Jag känner mig lite kluven inför hur jag skall ställa mig till att du ska berätta för din läkare eller inte... Å ena sidan tror jag att du skulle ha mycket att vinna på att berätta. Du skulle säkert kunna få en bättre grundad mening angående sköldkörteln till exempel. Å andra sidan känns det fel att du skulle behöva tvinga dig själv att berätta något du absolut inte vill. Det skulle vara ett övergrepp på dig själv att göra det!
Finns det något mellanting tror du? Skulle du kunna tänka dig att berätta senare, vid nästa provtagning till exempel? Kanske känns det lättare när du fått lite mer distans till det hela? (Fast jag blir lite orolig, skulle helst se att du fick stöd och hjälp från någon professionell nu när du behöver det, inte bara "rapportera när stormen har lagt sig"...
Hur du än väljer att göra så har du mitt fulla stöd!
Jag tror på dig - mer och mer för varje dag, varje timme som går! Du är kanonduktig!!
Kram från Nanna!
|