Citat:
Ursprungligen postat av EINSaM
Hej .. jag är en tjej på 15 år precis nu ...
Jag har dom senaste 2 åren haft extrema självmordstankar, allt jag har velat är att dö. Men jag vågar inte, jag ärr var arg och depprimerad för att leva, men oxå rädd för att dö! Rädd för vad som kommer hända efter allting, rädd för att det kommer göra ont att dö!
Men jag klarar inte heller av livet. Jag mår ständigt jättedåligt. Jag har varit konstant mobbad i 8 år snart. Jag har alltid varit den där ensamma flickan som ingen velat umgås med. Jag har alltid varit utanför, aldrig riktigt fått känna på riktig gemenskap! Jag är lätt överviktig, och det är oftast det folk stör sig på. Men om dom bara kunde inse hur jäkla mycket jag skulle göra för att få vara som dom! Jag har dag in och dag ut från ettan drömt om att få vara sådär smal och snygg som alla andra, jag har velat vara en i mängden, precis som dom. Och nu i tonåren så känner man av allting så mycket mer, man börjar känna hatet från alla andra, och man börjar inse hur mycket dom verkligen har emot än! Jag vill verkligen lämmna allt dåligt som finns på denna värld, jag vill så långt bort från denna världen som möjligt! Om jag dör, kommer alla ni som alltid mobbade mig, som alltid sa något dumt bakom ryggen på mig, kommer ni att ångra er? Kommer ni stå vid min grav och säga förlåt? Jag hoppas f*n inte det, ni är inte värda att göra det! Ni som hatar mig så mycket? vad gjorde jag någonin dom, är det bara så illa att jag finns till??
Jag klarar inte av mycket mer, jag vill dö. Får jag inte hjälp snart så är det nog tyvärr så det kommer sluta! HJÄLP!
|
Hej,
Jag känner igen en del av det du skriver om från när jag själv var yngre. En sak som jag har tänkt på är det där med "alla andra" och sen se person för person. Ibland verkar det ju som att alla andra hatar en och gör en illa, men finns det någon som inte gör det? Finns det någon som inte står på motsatt sida och är elak mot dig, som kanske skulle kunna vara på din sida? Ibland kan det ju räcka med att man har en person till på sin sida, så kan de som stör sig göra det och så behöver man inte bry sig om dem.
Missförstå mig inte nu, jag säger inte att det är rätt att de ska vara taskiga mot dig, jag försöker bara hitta en väg så att du kan hitta balansen igen. Att byta skola verkade ju inte hjälpa, så då måste det ju finnas något annat sätt. Döden är ingen lösning, jag lovar!
Du är inte ensam i det här, vi är många som vill hjälpa dig. Ge aldrig upp, du är värd att få ett bra liv och jag är övertygad om att du kommer att få det med.
Ta hand om dig!
Kram