För att svara på dina frågor:
Det är vanligast att man först vänder sig till sin vårdcentral. Kunskapen är idag ganska god om social ångest, men vårdcentralen kan endast skicka remisser till psykologer och terapeuter som brukar ta 6 månader till två år. I nödsituationer (typ, planerande av självmord) kan man få remiss inom ett par/tre veckor till öppenpsyk. Man kan också själv vända sig till öppenpsyk direkt. Den behandling man kan få på vårdcentralen är i stort sett bara medicin i form av SSRI eller ångestdämpande om problematiken är allvarlig. Tar man medicin, tycker jag att man bör ha en behandlingsplan.
Privata terapeuter finns det gott om, med varierande utbildning (dvs kvalite). Priserna ligger på mellan 200 till 1000 kronor i timmen, oftast beroende på terapeutens utbildning. Ett vanligt pris är 500 kronor i timmen. Forskning visar att terapins inriktning spelar mindre roll, medan alliansen mellan klient och terapeut spelar större roll, dvs att det känns bra att gå till terapeuten.
Jag tycker du ska göra allt du är förmögen till när det gäller att söka hjälp! Du är i en ålder då man går från skolungdom till att bli självständig vuxen, och det steget är ganska viktigt.
Att man drabbas beror på många faktorer: biologiska (gener), miljö (uppfostran) och psykologiska (kognitiv "förmåga"). Vad som dominerar din problematik är omöjligt att svara på såhär.
För mig var det en situation som var den utlösande faktorn (jag svimmade och blev rädd för att svimma bland folk), men efteråt förstår jag att jag varit benägen för ångestfroblematik i min barndom också.
Du MÅSTE konfrontera din problematik, vilken behandling du än väljer. Titthålsoperation är extremt ovanligt och förmodligen inget alternativ för dig. Medicin i kombination med terapi är det som ger mest effekt, om inte terapin är intensiv.
Hoppas infon gav nåt
Fråga mer om du vill.