Terapisnack - Visa ett inlägg

Frida.L · 2008-03-16, 11:59

Hej tänkaren!

Det kommer stunder i ditt barns liv när bra uppförande behövs, där man måste ha förmågan att säga nej istället för ja, och ha styrkan att gå iväg från situationer som känns obehagliga. Att lära sig det ska du vara en del av.

När ett barn visar stora reaktioner på något, ställer orimliga krav bör man fråga sig vad är det barnet verkligen behöver? Jo, det enkla svaret är din uppmärksamhet.

Du kanske frågar dig som många andra föräldrar varför det är så svårt att få barnet att förstå skillnaden mellan rätt och fel när det finns en så tydlig logisk förklaring. Orsaken är att delar av hjärnan där socialt beteende och moraliskt uppförande inte har utvecklats fullt ut innan tre års ålder. Innan denna del av hjärnan har utvecklats fullt ut har barnet ingen förmåga att förstå moraliska argument. Med andra ord så med små barn är agerande större än ord.

Du kräver inte för mycket av ditt barn. Din uppgift är att förbereda ditt barn till den värld som hon kommer att vara vuxen i, därmed ska du finnas där och visa och möta henne i det som hon ska förberedas för. Hon måste lära sig med och motgångar, när man säger nej, konsekvensen av bra beteende och dåligt beteende, hon ska lära sig säga ifrån när hon känner obehag, osv. Den resan börjar nu och just nu använder hon dig för att testa dessa saker.

Om barn inte gråter, inte blir vansinniga, arg och lär sig hantera tårar och ilska utan våran hjälp kommer dem inte lära sig hur dem ska hantera dessa känslor och kommer istället att bli arga som vuxna.

Jag vill att du funderar på vad hon behöver egentligen när hon har dåligt beteende, har hon fått tillräcklig med uppmuntran, beröm, kärlek från dig?
Tänk på att uppmuntra bra uppförande och ignorera dåligt uppförande. Ge din uppmärksamhet till henne när hon beter sig bra genom uppmuntran, lek, uppmärksamhet, kärlek, osv. När du blir arg och skriker till henne så att hon blir rädd, vad tror du att du lär henne genom ditt beteende? Om du inte sätter gränser och följer igenom dem nu och visar hur hon ska bete sig nu, hur ska du kunna göra det senare i livet? Det är mycket svårare att börja uppfostringen när barnet är tonåring.

När du känner att du tappar greppet om ditt eget beteende finns det några saker som du ska tänka på. Till att börja med så hjälper det inte att hota med att du blir arg, du måste våga visa henne genom kroppsspråk, röst, tonläge och ansiktet hur du blir när du blir arg. UTAN att tappa greppet och skrika. Att bli arg på sitt barn betyder inte att du älskar henne mindre, men det finns bra och dåliga sätt att bli arg på. När det blir för mycket för dig och du tappar greppet om dina känslor ska du

Hitta en plats inom dig själv där du kan få distans till situationen, det kan vara en lugn plats, eller en skön sång.
Distrahera dig själv genom att fokusera på något annat ett tag.
Andas, på så sätt hjälper du kroppen att lugna ner sig och du kan få ro i dig.
Tänk efter varför du gör detta, genom att hantera situationen bra nu kommer du slippa göra det i det långa loppet.
Ha saker i perspektiv, tänk dig om det gällde någon annans barn, vad är rimligt då, hur är det okej att reagera, på vilket sätt hjälper du ditt barn nu?
Kom ihåg att detta är ett normalt utvecklingsstadium för ditt barn.
Kom ihåg att om du börjar skrika och fyller ditt barn huvud med negativa tankar, kommer dina ord att förstärka barnets negativa beteende.
Om nödvändigt gå ifrån rummet tills du har fått tillbaka kontrollen. Vänta inte tills du har gått för långt till destruktivt beteende.
Om du har gått för långt, kom ihåg att du måste be om ursäkt till ditt barn och förklara att du har gjort fel. Visa ditt barn respekt!
Våga be dig själv om ursäkt och tänk igenom hur du ska reagera nästa gång utan att tappa greppet.

Slutligen kom ihåg att det är ingen tävling eller kamp om vem som ska vinna. Ditt barn utvecklas vilket du ska hurra och vara glad för även om det är jobbigt ibland. Du behöver finnas där och hjälpa henne i detta. Förklara för omgivningen vad du tänker och genomför det.

Vill du ha mer tekniker hur du ska hantera ditt barns utbrott är du välkommen att ringa eller maila mig för vidare kontakt.

Varma hälsningar Frida

2008-03-16, 11:59	#12 (permalink)
Frida.L Expert Guldmedlem Reg.datum: Sep 2007 Inlägg: 104 Krediter: 532	Hej tänkaren! Det kommer stunder i ditt barns liv när bra uppförande behövs, där man måste ha förmågan att säga nej istället för ja, och ha styrkan att gå iväg från situationer som känns obehagliga. Att lära sig det ska du vara en del av. När ett barn visar stora reaktioner på något, ställer orimliga krav bör man fråga sig vad är det barnet verkligen behöver? Jo, det enkla svaret är din uppmärksamhet. Du kanske frågar dig som många andra föräldrar varför det är så svårt att få barnet att förstå skillnaden mellan rätt och fel när det finns en så tydlig logisk förklaring. Orsaken är att delar av hjärnan där socialt beteende och moraliskt uppförande inte har utvecklats fullt ut innan tre års ålder. Innan denna del av hjärnan har utvecklats fullt ut har barnet ingen förmåga att förstå moraliska argument. Med andra ord så med små barn är agerande större än ord. Du kräver inte för mycket av ditt barn. Din uppgift är att förbereda ditt barn till den värld som hon kommer att vara vuxen i, därmed ska du finnas där och visa och möta henne i det som hon ska förberedas för. Hon måste lära sig med och motgångar, när man säger nej, konsekvensen av bra beteende och dåligt beteende, hon ska lära sig säga ifrån när hon känner obehag, osv. Den resan börjar nu och just nu använder hon dig för att testa dessa saker. Om barn inte gråter, inte blir vansinniga, arg och lär sig hantera tårar och ilska utan våran hjälp kommer dem inte lära sig hur dem ska hantera dessa känslor och kommer istället att bli arga som vuxna. Jag vill att du funderar på vad hon behöver egentligen när hon har dåligt beteende, har hon fått tillräcklig med uppmuntran, beröm, kärlek från dig? Tänk på att uppmuntra bra uppförande och ignorera dåligt uppförande. Ge din uppmärksamhet till henne när hon beter sig bra genom uppmuntran, lek, uppmärksamhet, kärlek, osv. När du blir arg och skriker till henne så att hon blir rädd, vad tror du att du lär henne genom ditt beteende? Om du inte sätter gränser och följer igenom dem nu och visar hur hon ska bete sig nu, hur ska du kunna göra det senare i livet? Det är mycket svårare att börja uppfostringen när barnet är tonåring. När du känner att du tappar greppet om ditt eget beteende finns det några saker som du ska tänka på. Till att börja med så hjälper det inte att hota med att du blir arg, du måste våga visa henne genom kroppsspråk, röst, tonläge och ansiktet hur du blir när du blir arg. UTAN att tappa greppet och skrika. Att bli arg på sitt barn betyder inte att du älskar henne mindre, men det finns bra och dåliga sätt att bli arg på. När det blir för mycket för dig och du tappar greppet om dina känslor ska du Hitta en plats inom dig själv där du kan få distans till situationen, det kan vara en lugn plats, eller en skön sång. Distrahera dig själv genom att fokusera på något annat ett tag. Andas, på så sätt hjälper du kroppen att lugna ner sig och du kan få ro i dig. Tänk efter varför du gör detta, genom att hantera situationen bra nu kommer du slippa göra det i det långa loppet. Ha saker i perspektiv, tänk dig om det gällde någon annans barn, vad är rimligt då, hur är det okej att reagera, på vilket sätt hjälper du ditt barn nu? Kom ihåg att detta är ett normalt utvecklingsstadium för ditt barn. Kom ihåg att om du börjar skrika och fyller ditt barn huvud med negativa tankar, kommer dina ord att förstärka barnets negativa beteende. Om nödvändigt gå ifrån rummet tills du har fått tillbaka kontrollen. Vänta inte tills du har gått för långt till destruktivt beteende. Om du har gått för långt, kom ihåg att du måste be om ursäkt till ditt barn och förklara att du har gjort fel. Visa ditt barn respekt! Våga be dig själv om ursäkt och tänk igenom hur du ska reagera nästa gång utan att tappa greppet. Slutligen kom ihåg att det är ingen tävling eller kamp om vem som ska vinna. Ditt barn utvecklas vilket du ska hurra och vara glad för även om det är jobbigt ibland. Du behöver finnas där och hjälpa henne i detta. Förklara för omgivningen vad du tänker och genomför det. Vill du ha mer tekniker hur du ska hantera ditt barns utbrott är du välkommen att ringa eller maila mig för vidare kontakt. Varma hälsningar Frida __________________ Frida är utbildad pedagog NLP terapeut. Hon arbetar med barn och ungdomar upp till 18 år och med föräldrar. Med kognitiv inriktning arbetar hon bland annat med beteendesvårigheter, ångest, depression, självkänsla, oro, tvångstankar och skilsmässosvårigheter. Du som förälder kan få handledning av Frida om hur du bland annat kan kommunicera och förstå ditt barn och ungdom bättre. Vill du ha kontakt med Frida? Ring 0702-897027 eller maila frida@comunicera.se