Hej, Jag är som sagt ingen expert men jag kan iaf berätta om mina erfarenheter
Jag gjorde ungefär samma sak när jag skrev brev till min pappa... jag ville få honom att veta hela sanningen, då han ofta klandrade min mår för jag mått dåligt när deet handlade om min styvmor, som jag dolt för honom
Jag skrev ett mail till honom, där jag först förklarade varför jag ville att han skulle ha det, sen att jag älskade honom och förlät honom, men bara ville att han skullr veta, för då kände jag mig bättre... då kunde jag gå vidare
Brevet skrev jag som en novell, i jagform, dåform,, med mina känslor hur jag kände det... och bifogade det till mailet
Pappa svarade mig, konstaterade att det var så. Han trodde mig, och hade väl känt på sig detta men inte velat erkänna det.. Sen pratade vi aldrig mer om det, men avståndet som blivit mellan oss sen jag flyttade hemifrån krympte avsevärt och jag kunde gå vidare på ett annat sätt... kunde förlåta på ett annat sätt
men man vet aldrig hur de tar det, ibland behöver de tid att smälta det... men det är de som har gjort fel, det är du som blivit lidande, så därför måste du tänka på vad som är bäst för dig nu, för att du ska må bra... det är viktigt
lycka till, och fortsätt gärna skriv...
verkligen starkt av dig att jobba med det
kraaam
__________________
Sofie
- alla har rätt till att må bra -
|