Hej!
Jag tycker att du verkar var på det klara med vad det hela handlar om. Om du ska se närmare på din relation med din mamma kan bara du avgöra. Då får du fråga dig hur mycket det påverkar dig i vardagen. Har du accepterat det som har hänt och att hon kanske har varit lite överbeskyddande pga omständigheterna så kanske inte dina problem egentligen handlar om mamman i sig. Du måste hjälpa dig själv först - innan du kan hjälpa någon annan. Detta har du säkert hört, men har du gjort det i praktiken?
Du har förmodligen ett "helper"-beteende, dvs du hjälper andra och mår bra av det. Det är inget fel på det, men det får inte ske på bekostning av din egen hälsa.
På vilket sätt överreagerar du? Vem säger det?
Du kan alltid gå i terapi för personlig utveckling och för att titta på bakgrunden till dina problem. Men lägg inte enbart fokus på din relation till din mamma, utan se på helheten, och även på din relation till dig själv.
Hälsningar
Marie
__________________
Marie är utbildad i Master Powerthinking med kognitiv inriktning. Hon arbetar mycket med ångest/panikångest, självskadebeteenden, självmord, självkänsla och BDD mm. En både inkännande och engegerad person, där inga känslomässiga kränkningar är för stora.
Vill du ha Marie som terapeut, hör av dig till marie@comunicera.se
|