Hej. Jag har känt mig mer och mer nere under ca 4 år men har alltid tänkt att det bara är tillfälligt. När det har varit illa har jag tagit på mig en ryggsäck och rest runt i världen vilket brukar hjälpa. Jag gick ner mig rätt ordentligt då en av mina bästa barndomskompisar som jag kännt hela livet begick självmord för lite mer än ett år sedan och trots att folk säger annorlunda kan jag inte sluta att tänka att jag skulle ha kunnat förhindra det om jag hade hållit bättre kontakt. Under förra året har jag dock haft perioder då jag inte har kunnat gå ut ur min lägenhet och gå till skolan och dylikt vilket jag har löst på mitt vanliga sätt och flyttat till Frankrike som utbytesstudent. Jag trodde att det skulle bli bra med lite sol och något nytt.. Men jag orkar inte göra något. inte ens laga mat längre. Jag vet inte vart jag ska vända mig heller då jag är i en rätt främmande stad och inte kan franska vidare bra. Men jag vill inte åka hem heller! Alla därhemma tror att jag har det hur bra som helst och mamma och pappa säger att de avundas mig som har det så fint i värmen och jag vill inte göra dem besvikna.
men nu svamlar jag mest.. jag vet inte riktigt vad jag förväntar mig av det här.. men det kanske leder till något.
|