Hej igen,
Det är enkelt att lämna en relation, svårare att få den att fungera... Barn är ju inte allt. Jag har varit på väg ut förut men då har han blivit förtvivlad och lovat att allt ska ändra sig och jag ångrade mig i sista stund. Han har sagt att om jag går kommer jag inom något år titta tillbaka och förstå hur mycket han älskade mig-och tänk om han har rätt? Jag har även pratat med någon kompis om detta vilket han har blivit förbannad över. Han tycker att jag ej är mogen för barn och bör njuta av denna tid (han är lite äldre). Det är möjligt att jag har kunnat njuta av denna tid om jag ej kännt hans tvekan och att han redan har barn. Men samtidigt har han ju lovat att det ska hända någon gång.
Hmmm nu blev det mycket negativt här... Han är bra på på många sätt, och jag förstår hans tvekan till en ny familj eftersom den förra inte alls fungerade. Men hur ska jag kunna bevisa att det skulle fungera denna gång? Det är möjligt att jag kan tvinga fram ett barn men det skulle ej heller kännas rätt med det, jag antar att jag väntar på att han ska vilja. Skulle en familj där den ena blev tvingad fungera??
Och jo, jag förstör hans liv om jag lämnar honom för att satsa på en annan framtid. Han kommer då aldrig mer att kunna lite på en kvinna.
Senast redigerad av Monika den 2008-02-18 klockan 18:17.
|