Terapisnack - Visa ett inlägg

Tommy35 · 2008-02-13, 06:53

Hej!

Jag är en man på 41 år som bott hela mitt liv i en liten by norr om Hässleholm ( Vankiva ). Jag har inte varit en jättesnäll pojke när jag var liten och är troligtvis inte så snäll nu heller men jag försöker. När jag var yngre så körde jag bil rätt våldsamt ( Varfär? Troligt vis dåligt självförtroende. Ett sätt att visa att jag finns och vågar reta folk. Jag är så modig så!!!! Egentligen totalt onödigt men det är gjort ). Det finns säkert många fler fel som jag gjort men vad jag vet har ja aldrig saboterat eller brukat våld på någon enda människa i hela mitt liv utan att vi blivit vänner igen och det hände när jag var jätte liten pojke .Tyvärr går det lite tråkiga rykten om mig att jag skulle umgås med kriminella och våldsbenägna människor, det är inte sant. Ja, jag har kompisar som suttit i fängelse för misshandel mm. Men de har skärpt till sig och bidrar med kunskap, erfarenhet och betalar skatt till samhället nu för tiden och håller inte på med någon som helst olaglig verksamhet längre.

Jag skadade mig i en olycka på arbetet 1989 och var tvungen att lämna min anställning som elektriker 1992. Tyvärr skadade jag halskotpelaren, hjärnstammen och bröstryggen och det har läkt ihop rätt bra efter några operationer men jag har oftast väldigt svår värk. Jag behöver hjälp av smärtstillande läkemedel för att kunna röra mig. Tyvärr är inte smärtstillande läkemedel något som fungerar att använda konstant så jag får ta dagen som den kommer. Ibland har jag en bra dag och då kan jag laga bilen, fixa i trädgården mm. Ibland får jag ligga som en krympling och säga aj, tyvärr kan dessa perioder kan vara flera veckor ibland och då behöver jag vara ifred. Min fru är också sjukpensionär och det klart att "Sticker i ögonen på folk" att vi båda går hemma hela dagarna men det finns faktiskt folk som är sjuka på riktigt. Tyvärr ser grannarna bara oss när vi mår som bäst.

Våra grannar, de som denna text handlar om har också lite medicinska problem. Grannmannen sitter i rullstol för han har varit med om någon olycka. Det är egentligen allt jag vet om familjen

Jag köpte mitt föräldra hem för lite mer är ett år sedan. Genast började problemen med en sprängd och sönderslagen postlåda till nyår 2006-2007 och även senaste nyår resulterade i en sprängd och sönderslagen postlåda. Tyvärr så var den senare postlådan i plåt så när personen som förstörde den kastade in locket på infarten träfade den bilen och repade motorhuv och framskärm. Den senare händelsen är Polisanmäld.

Okej, så långt är väl accepterat. Alla människor kan ju inte tycka om alla andra människor för då hade det bara funnits glädje och kärlek på Jorden och det finns många olika teorier på om det är bra eller dåligt. Bråk kan också uppstå på grund av avundsjuka, missförstånd mm. Oftast är det bara en bagatell som utlöser ett bråk och efter ett tag så vet ingen av parterna vad bråket handlar om utan man bara fortsätter att tycka illa om / bråka med varandra för det brukar vara så. Att få stopp på ett grannbråk kan nästan vara omöjligt för oftast har båda parterna gjort något fel och givetvis så vill ingen erkänna att man har gjort fel. Nu har bråket eskalerat och jag blev stoppad av grann frun förra veckan när jag var ute och provade min bil ( jag håller på att reparera den för att komma igenom en efterbesiktning ( på svenskbilprovning ). Hon anklagade mig för att min bil inte var registrerad, oskattad, obesiktigad och att jag hade falska nummerplåtar på bilen. Hon sa också att hon kollat upp min bil på bilregistret och då hade hon fått fram dessa uppgifterna. Inget var sant, bilen är och var helt laglig att framföra på svenska vägar, dock är det 5 2or som ska åtgärdas och en efterkontroll på svensk bilprovning krävs innan den 18 Februari. Jag sa till henne att bilen är helt okej men hon trodde inte mig utan fortsatte att skälla på mig. Jag varken hade lust eller tid att lyssna på henne så jag skrek ” SNÄLLA JAG HAR INTE TID MED DIG SÅ LÄMNA MIG FÖR FAN IFRED”. Sedan satte jag mig i bilen och körde hem och drack en kopp kaffe.

Dagen efter när min fru hämtade posten så mötte hon mannen i familjen och hon sa hej som vanligt. Han frågade ”Ligger ni och knullar hela dagen?” Min fru blev lite förvånad så hon sa, va??? Då sa grannmannen ”Ni har ju persiennerna nere hela dagen, ligger ni och knullar hela dagen för ni jobbar ju inte” sen skildes de åt. Min fru talade om för mig vad som hänt och jag gick in till grannmannen och frågade vad han höll på med. Han upprepade vad han sagt till min fru och sade ”att ingen i hela byn kunde med oss och framför allt mig, det var de som förstörde våran postlåda för att visa att ingen ville att vi skulle bo här. Han talade också om att enda felet på mig det var i huvet mm.” Han upprepade ungefär samma sak några gånger. Jag satte mg ner och frågade lugnt om han skadat huvudet i olyckan han varit med om och han sa nej ( Tanken bakom frågan var inte elak utan eftersom jag jobbat med hjärnskadade människor så vet jag att det kan bli lite fel i kommunikationen och även i personligheten på grund av hjärnskador och det kunde vara en förklaring till att han pratade som han gjorde). Han svarade att han inte hade fått någon hjärnskada utan var helt frisk i huvet. Jag blev sur och sa till honom att ”Jag undrar om du inte slog i huvet lite grann ändå”. Så här efteråt känns det som en dålig sak att jag sa så men det är ju så, har orden lämnat munnen så är det för sent att ta tillbaka dem. Jag frågade om frun var hemma så jag kunde prata med henne men det var hon inte. Efter det så gick jag hem och ringde till Polisen för att få hjälp. Detta är ju varken kul eller bra.

Jag gissar att grannmannen mår mycket dåligt av det sista bråket och det är inte alls bra. Han är handikappad och det sämsta som kan hända är att han inte vågar gå ut för att han är rädd ( Med tanke på mitt taskiga rykte så gissar jag att det mycket väl är möjligt att han inte tar sig ut på grund av mig ). Om det skulle vara så att detta grannbråket skulle resultera i att han håller sig inomhus och inte vågar/orkar ta sig ut i friskluften så är det ju helt "horibelt" och väldigt onödigt. Att förstöra / förpesta ett liv på grund av tjurighet , missförstånd mm är väldigt onödigt.

Har ni något råd hur jag ska agera???? Jag vet redan väldigt många sätt som är fel men det jag vill först och främst att Grannmannaen får det så gynnsamt som möjligt ( Jag har själv suttit i rullstol och det är inte jätteskoj ) och prioritet 2 att jag och min familj får vara ifred

MVH Tommy

2008-02-13, 06:53	#1 (permalink)
Tommy35 Junior Member Nykomling Reg.datum: Feb 2008 Ort: Vankiva Inlägg: 6 Krediter: 51	Grannfejd!!!!!! Hej! Jag är en man på 41 år som bott hela mitt liv i en liten by norr om Hässleholm ( Vankiva ). Jag har inte varit en jättesnäll pojke när jag var liten och är troligtvis inte så snäll nu heller men jag försöker. När jag var yngre så körde jag bil rätt våldsamt ( Varfär? Troligt vis dåligt självförtroende. Ett sätt att visa att jag finns och vågar reta folk. Jag är så modig så!!!! Egentligen totalt onödigt men det är gjort ). Det finns säkert många fler fel som jag gjort men vad jag vet har ja aldrig saboterat eller brukat våld på någon enda människa i hela mitt liv utan att vi blivit vänner igen och det hände när jag var jätte liten pojke .Tyvärr går det lite tråkiga rykten om mig att jag skulle umgås med kriminella och våldsbenägna människor, det är inte sant. Ja, jag har kompisar som suttit i fängelse för misshandel mm. Men de har skärpt till sig och bidrar med kunskap, erfarenhet och betalar skatt till samhället nu för tiden och håller inte på med någon som helst olaglig verksamhet längre. Jag skadade mig i en olycka på arbetet 1989 och var tvungen att lämna min anställning som elektriker 1992. Tyvärr skadade jag halskotpelaren, hjärnstammen och bröstryggen och det har läkt ihop rätt bra efter några operationer men jag har oftast väldigt svår värk. Jag behöver hjälp av smärtstillande läkemedel för att kunna röra mig. Tyvärr är inte smärtstillande läkemedel något som fungerar att använda konstant så jag får ta dagen som den kommer. Ibland har jag en bra dag och då kan jag laga bilen, fixa i trädgården mm. Ibland får jag ligga som en krympling och säga aj, tyvärr kan dessa perioder kan vara flera veckor ibland och då behöver jag vara ifred. Min fru är också sjukpensionär och det klart att "Sticker i ögonen på folk" att vi båda går hemma hela dagarna men det finns faktiskt folk som är sjuka på riktigt. Tyvärr ser grannarna bara oss när vi mår som bäst. Våra grannar, de som denna text handlar om har också lite medicinska problem. Grannmannen sitter i rullstol för han har varit med om någon olycka. Det är egentligen allt jag vet om familjen Jag köpte mitt föräldra hem för lite mer är ett år sedan. Genast började problemen med en sprängd och sönderslagen postlåda till nyår 2006-2007 och även senaste nyår resulterade i en sprängd och sönderslagen postlåda. Tyvärr så var den senare postlådan i plåt så när personen som förstörde den kastade in locket på infarten träfade den bilen och repade motorhuv och framskärm. Den senare händelsen är Polisanmäld. Okej, så långt är väl accepterat. Alla människor kan ju inte tycka om alla andra människor för då hade det bara funnits glädje och kärlek på Jorden och det finns många olika teorier på om det är bra eller dåligt. Bråk kan också uppstå på grund av avundsjuka, missförstånd mm. Oftast är det bara en bagatell som utlöser ett bråk och efter ett tag så vet ingen av parterna vad bråket handlar om utan man bara fortsätter att tycka illa om / bråka med varandra för det brukar vara så. Att få stopp på ett grannbråk kan nästan vara omöjligt för oftast har båda parterna gjort något fel och givetvis så vill ingen erkänna att man har gjort fel. Nu har bråket eskalerat och jag blev stoppad av grann frun förra veckan när jag var ute och provade min bil ( jag håller på att reparera den för att komma igenom en efterbesiktning ( på svenskbilprovning ). Hon anklagade mig för att min bil inte var registrerad, oskattad, obesiktigad och att jag hade falska nummerplåtar på bilen. Hon sa också att hon kollat upp min bil på bilregistret och då hade hon fått fram dessa uppgifterna. Inget var sant, bilen är och var helt laglig att framföra på svenska vägar, dock är det 5 2or som ska åtgärdas och en efterkontroll på svensk bilprovning krävs innan den 18 Februari. Jag sa till henne att bilen är helt okej men hon trodde inte mig utan fortsatte att skälla på mig. Jag varken hade lust eller tid att lyssna på henne så jag skrek ” SNÄLLA JAG HAR INTE TID MED DIG SÅ LÄMNA MIG FÖR FAN IFRED”. Sedan satte jag mig i bilen och körde hem och drack en kopp kaffe. Dagen efter när min fru hämtade posten så mötte hon mannen i familjen och hon sa hej som vanligt. Han frågade ”Ligger ni och knullar hela dagen?” Min fru blev lite förvånad så hon sa, va??? Då sa grannmannen ”Ni har ju persiennerna nere hela dagen, ligger ni och knullar hela dagen för ni jobbar ju inte” sen skildes de åt. Min fru talade om för mig vad som hänt och jag gick in till grannmannen och frågade vad han höll på med. Han upprepade vad han sagt till min fru och sade ”att ingen i hela byn kunde med oss och framför allt mig, det var de som förstörde våran postlåda för att visa att ingen ville att vi skulle bo här. Han talade också om att enda felet på mig det var i huvet mm.” Han upprepade ungefär samma sak några gånger. Jag satte mg ner och frågade lugnt om han skadat huvudet i olyckan han varit med om och han sa nej ( Tanken bakom frågan var inte elak utan eftersom jag jobbat med hjärnskadade människor så vet jag att det kan bli lite fel i kommunikationen och även i personligheten på grund av hjärnskador och det kunde vara en förklaring till att han pratade som han gjorde). Han svarade att han inte hade fått någon hjärnskada utan var helt frisk i huvet. Jag blev sur och sa till honom att ”Jag undrar om du inte slog i huvet lite grann ändå”. Så här efteråt känns det som en dålig sak att jag sa så men det är ju så, har orden lämnat munnen så är det för sent att ta tillbaka dem. Jag frågade om frun var hemma så jag kunde prata med henne men det var hon inte. Efter det så gick jag hem och ringde till Polisen för att få hjälp. Detta är ju varken kul eller bra. Jag gissar att grannmannen mår mycket dåligt av det sista bråket och det är inte alls bra. Han är handikappad och det sämsta som kan hända är att han inte vågar gå ut för att han är rädd ( Med tanke på mitt taskiga rykte så gissar jag att det mycket väl är möjligt att han inte tar sig ut på grund av mig ). Om det skulle vara så att detta grannbråket skulle resultera i att han håller sig inomhus och inte vågar/orkar ta sig ut i friskluften så är det ju helt "horibelt" och väldigt onödigt. Att förstöra / förpesta ett liv på grund av tjurighet , missförstånd mm är väldigt onödigt. Har ni något råd hur jag ska agera???? Jag vet redan väldigt många sätt som är fel men det jag vill först och främst att Grannmannaen får det så gynnsamt som möjligt ( Jag har själv suttit i rullstol och det är inte jätteskoj ) och prioritet 2 att jag och min familj får vara ifred MVH Tommy Senast redigerad av Tommy35 den 2008-02-13 klockan 21:24.