eXistenZ

hej.
ni kommer säkert ihåg mig och mitt problem med exet?
jo, det är helt över nu. hon har gått vidare, jag har kanske gått vidare. har börjat dejta en tjej som är helt underbar. men jag är rädd att gamla sår ska rivas upp... vågar inte riktigt gå "all-out" så att säga. låter helt fel, men... hon känner sig inte omtyckt bara för att jag inte visar mina känslor så som hon hade hoppats. jag tror att de kan funka mellan henne och mig, men jag är fortfarande rädd... hur ska jag göra?


och sen på tal om exet. hon och jag pratar inte alls längre. hon verkar avsky mig helt och hållet. men jag saknar henne som fan. bara att kunna prata med henne liksom. hon fick mig alltid att bli lugn och hon förstod mig helt och hållet. ingen annan människa som gjort det tidigare. men nu har jag sumpat det... hon kommer aldrig tillbaka i mitt liv. och det håller på att ta livlusten ur mig totalt. jag vet "hon är inte den enda" men... på det här är hon faktiskt det. hon är så sjukt speciell och jag kan inte förklara det här... finns det något som jag kan göra för att få henne att inse att jag behöver henne i mitt liv? inte lika mycket som innan men bara att vi båda känner att den andra finns där och backar upp den andra. (de som vi lovade innan det sista hände mellan oss...) jag vill inte ta det som hände mellan oss som fick allt att krascha men det var iaf j*vligt allvarligt. jag slog henne inte eller nåt men... mer än så tänker jag inte säga.

jag vill verkligen få henne att inse att jag behöver henne i mitt liv.... faaan.... jag känner mig så jävla värdelös och helt onödig....

/e

__________________
"My number one rule is: Hope for the best, plan for the worst."