Carmen

Alltså en undran bara, det är svårt att rannsaka sina tankar, få rätsida på vad man egentligen tänker.för det mesta är det ju bara rädsla och förtvivlan, och att de saker jag har att säga inte har ngn betydelse, att jag ska bli totalt nonchalerad hela tiden... det är en röra av tankar i mitt huvud. Det är svårt att trycka på en speciell tanke.

Jag vet inte om jag kan prata med ngn lärare och när jag kan prata med denne ostört, för oftast är det en massa andra elever runt omkring hela tiden. Men jag kan tänka mig en som jag hyser god respekt för.
Skolkuratorn vågar jag inte gå till, skolan ser jag bara som min bas där jag pluggar, och inte för annat.
Och för tillfället har vi ingen kurator på skolan.
Alltså en metod är ju att besöka ungdomsmottagningen, men jag förstår inte hur jag skulle få hjälp där, skulle de ta mig på allvar...

Att få privatundervisning i att tala inför publik låter bra, det kan jag lika väl göra hemma också.

Jag har hört att kognitiv behandling kostar en hel del.. så där är jag tveksam. Men iså fall var någonstans i stockholm kan man kontakta en sådan?