Hej Solglänta,
Ja det låter som panikångest och även eventuellt en del kroppsminnen. Det är väldigt vanligt att man drabbas av panikångest när man är i början av en process att bearbeta sexuella övergrepp.
Nedan finner du vad som kännetecknar en panikångest attack:
Det amerikanska psykiatrikerförbundet definierar panikångest i den fjärde upplagan av ”Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders” (DSM – IV) så här:
“En panikångestattack är en period av intensiv rädsla och obehag, som brukar associeras till ett antal olika somatiska och kognitiva symtom”. Det är vanligt att attacken har en plötslig start, som byggs upp till maximal intensitet inom 10 till 15 minuter. En attack varar sällan längre än 30 minuter. Det är inte ovanligt att personen vill fly från platsen när attacken kommer – speciellt om de fysiska symtomen är starka. När någon upplever en panikångestattack för första gången, uppsöker de ofta ett sjukhus eller en akutmottagning i tron att de har fått en hjärtattack. De tror att de håller på att dö. Symtom vid panikångest:
Hjärtklappning
Svettningar
Skakningar
Andnöd
Kvävningskänslor
Bröstsmärtor
Sväljsvårigheter
Kväljningar eller problem med mag – tarmkanalen, diarré
Yrsel eller kittlande känslor
Känsla av kyla, rodnad eller värmevågor
Forskning visar att man måste ha minst fyra av de tillhörande somatiska och kognitiva symtomen som beskrivs ovan. Panikångestattackerna skiljer sig från andra typer av ångest genom sin intensitet och plötsliga, episodiska natur. Panikångest kan vidare karaktäriseras av att attacken startar plötsligt – vanligtvis, men inte alltid i en viss typ av situation. Det finns också svagare ”begränsande symtom” i form av panikångestattacker. Diagnosen för panikångest kan ställas när en individ upplevt minst två oväntade panikattacker under minst en månad och känner oro över att få en ny attack.
Det som är viktigt att tänka på, är att man går igenom många olika emotionella faser när man bearbetar sexuella övergrepp.
Varje individs återhämtningsprocess är unik. Men de flesta delar vissa likheter. Överlevare kan uppleva följande stadier:
Förnekelse: Det är inte ovanligt för människor att fastna i detta stadium i många år efter att de fysiska övergreppen slutat. Många överlevare utvecklar beroende eller tvångsmässiga beteenden medan de försöker dölja känslorna och emotionerna som är bundna till sexuella övergrepp på barn.
Förvirrad medvetenhet: I detta stadium börjar folk känna igen kopplingen mellan deras trauma i det förflutna och deras nuvarande bekymmer. Denna nya medvetenhet kan introducera känslor av ångest, panik och rädsla.
Nå ut: Överlevare kan vara i en situation där riskerna av tystnad blir mer smärtsamma än riskerna som är involverade med att berätta. Att få individuell rådgivning och/eller att gå med i stödgrupper kan spela roll i läkningsprocessen.
Ilska: Efter att de nått ut och blivit mer medvetna om påverkan av övergreppen, måste överlevare oftast handskas med intensiv ilska. Denna ilska är en väntad, naturlig del av läkningsprocessen. Tankar om avslöjande och konfrontationer kan dominera detta stadium. Ilska kan kanaliseras mot någon som ursäktade eller skyddade förövaren, någon som inte trodde sitt avslöjande om övergreppen och någon som de anser borde ha bekymrat sig men aldrig tog stegen för att hjälpa.
Depression: I detta stadium kan vuxna överlevare återkalla de negativa meddelanden eller kritik som de fick från sin förövare som barn. Om dessa verkar giltiga för den vuxna överlevaren, så kan de orsaka depression hos honom eller henne. När de står för en depression, känner sig överlevare ofta kraftlösa och oförmögna att göra positiva förändringar. Om symptom och utlösare av deras depression blir identifierade och en passande stödgrupp hittas, är risken att de blir överväldigade av sina känslor av förtvivlan minimal.
Klargörande av känslor och emotioner: För vuxna överlevare av sexuella övergrepp på barn, är en nyckelkomponent för läkandet att uttrycka och dela med sig av sina känslor. Detta kan uppnås genom att överlevare lär sig att känna igen och identifiera en vid variation av känslor och emotioner, likaväl som att hitta vägar att släppa dem utan att skada sig själva eller andra. En bra stödgrupp kan vara oerhört värdefullt den här tiden.
Omgruppering: Detta stadium involverar många positiva förändringar i överlevares attityd och känslor. I detta stadium, utvecklar de en ny känsla av förtroende för andra men, mest viktigt, så startar de att lita på sig själva. Denna fas inkluderar att lära sig från det förflutna, undersöka nutiden och planera för framtiden. Många överlevare har antytt att detta stadium representerar en övergång från knappt existerande till aktivt levande.
Gå vidare: Detta stadium inkluderar ett byte av fokus från de negativa upplevelserna av det förflutna till de positiva planerna för framtiden. Smärtsamma känslor och emotioner dominerar inte minnena från det förflutna. Positiva hanteringsfärdigheter som utvecklats i tidigare stadier är förhöjda och hjälper överlevare med att gå vidare med sina liv. Många hanteringsfärdigheter som kan hjälpa överlevare att gå vidare inkluderar att älska och acceptera dem själva, känna igen och hylla personligt växande, skapa en hälsosam stödgrupp, sörja aktuella förluster när de uppenbarar sig, lära sig att hantera stress effektivt och känna igen när det är dags för att släppa smärtsamma känslor som hör ihop med det förflutna.
Jag hoppas att svaret kan hjälpa dig att förstå dina egna reaktioner bättre!
Vänliga hälsningar- Johanna
__________________
Johanna är utbildad Master Powerthinking med kognitiv inriktning. Hon är också tränad i EMDR och en typ av hypnos som kallas powertrance.
Vill du prata mer med Johanna? Du kan kontakta henne på: johanna.h@comunicera.se
eller på 0709-689296. Johanna erbjuder även telefonterapi.
Senast redigerad av Johanna.H. den 2008-01-24 klockan 23:07.
|