Hej Bincan!
Det är sant att mitt hem är min trygghet. Här kan ingen göra mig något.
Jag blir arg på mig själv som tillåter andra att behandla mig illa och fel.
Jag vet att felet inte var mitt, men ändå så lägger jag skuld på mig själv.
Även det tror jag härrör från tidiga upplevelser.. Som barn tar man ju på sig skulden för allt som händer en.
Jag inser nu att jag har mer att jobba med än jag trodde när det gäller mig själv.
Jag pratar mycket med vår lilla katt. Det är otroligt att djuren känner av när matte inte mår bra. Hon tyr sig till mig och vill vara nära mer än när jag mår bra.
Det värmer i hjärteroten att det är villkorslös kärlek :-)
Ha det så gott.
zuzanne
|