Hej Mikael!
Jag vill skriva att jag tycker inte att du skall sluta att vara här. Om du tänkt att få större inblick i hur personer som utsats för sexuella övergrepp Däremot så kan det vara svårt att förstå hur det känns för oss som är skadade.
Men jag gör en liknelse. Om du är läkarstuderande och vill veta hur en läkare kan avgöra om ett ben är brutet så får ju inte du göra samma sak som läkaren utan att vara fullt utbildad. Du kan ju inte gå fram till patienten och rycka i benet o fråga om det gör ont. Och när vi talar om sexuella övergrepp så talar vi om skador. De upplevs som hudlösa, gör ont att röra vid, de är ofta skam och skuldbelagda, ifrågasatta. En patient med benbrott ifrågasätts inte, varken skademässigt eller varför den uppstått. Så när vi är här så är det med 'benbrott'.
Vill du sedan veta hur en utfrågning går till i terapi så är det ju bättre att fråga de som gör det. Är det en seriös terapeut så är det inte ledande frågor. Jag går hos en seriös teurapeut.
Om du sedan vill lära dig mera så får du säkert praktisera samt skriva uppsatser i ämnet och inhämta information via intervjuer och anonyma frågeformulär på det sätt som görs inom den akademiska världen.
Så fortsätt dina studier men riv inte i våra öppna sår. Mitt råd är:
Fråga försiktigt men ifrågasätt ej.
Sedan till er andra som varit inne på den här tråden.
Tack för all support o stöd.
Kramar!
Bincan
__________________
Min väg är alltid upp, upp, upp
Ingen får stå på mig
|