Är felet mitt?
Hej!
Var hos Johanna för första gången i veckan. Hon bekräftade att jag varit utsatt för sexuellt övergrepp som barn. Men ändock så är det så svårt att tro det, att min pappa förgripit sig på mig. Inga minnen, bara konstiga fragmentariska minnen av situationer där jag tänkt eller agerat på underliga sätt. Eller när han skulle stryka mitt hår bakom örat i en kärleksfull gest och jag bara rös o ville inte o ville inte ha håret bakom örat – ilska. Ta inte i mig.
Men så är det ju hela mitt agerande och sätt. Så svårt med relationer. Vill inte öppna mig för någon. Men jag vill samtidigt att någon finns där och håller om mig. Men för guds skull gå inte in i mitt inre! Ensam. Lätt att vara ensam. Inga vänner. Mitt liv har varit upptaget med att försöka få relation med någon. Sexualdrift. Brunnit som eld i mina ådror. Alla tankar, alla möten, alla chanser har handlat om en sak. ’Honom vill jag ha och ha sex med’. Fast det var inte så klart alltid. Ville ha en man men klarar inte relationen. Åhhh vad jobbigt. Så fort jag blivit sambo har jag känt mig som ett djur i bur. Intvingad, inlåst, kringsnärjd. Jag vill UT!!!
Hur många har jag varit tillsammans med. Från 15 års ålder. Hundra – minst. Fast njuta av sex funkade aldrig. Var alltid tudelad och hoppades på att det skulle ta slut. Vågade aldrig säga vad jag ville. Var vid sidan av. Deltog inte. Låt han vara klar snart.
Så fick jag livmoderhalscancer och med det försvann all drift då även östrogenproduktionen försvann med äggstockarna. Mitt liv var slut. Vad är jag utan min drift? En vegetabil. Men jag hade tur och kunde få östrogenersättning. På’et igen.
Men så gick min pappa bort. Jag mådde pyton. Var nära att gå i väggen. Synrubbningar och yrselanfall, svårt att sova.
Så kan han inte skada mig mer. Tanken som flög genom min hjärna när jag fick reda på att han var död. Vad var detta? Så började mitt arbete med att försöka förstå varför. Klart att man som 6 åring inte utsätter sig för aggressiv, tvångsmässig onani. Men kanske ändå… Är felet mitt? Är jag annorlunda? Fast som 6 åring så skadar man inte sina könsorgan? Men kanske ändå… Är felet mitt?
Har så svårt att tro att jag varit utsatt för övergrepp men samtidigt alla dessa trådar som pekar i den riktningen. Är det mitt fel? Eller var det något som hände? Vad skall jag tro. Jag skäms över vem jag varit och vad jag gjort. Det är över nu. Vill bara hitta mig själv och växa upp från barn till kvinna. Vill sluta vara flirtig och bete mig som de 46 år jag är. Kunna ha en relation och vilja leva med en man och utvecklas och göra roliga saker tillsammans och ha det roligt tillsammans.
Är felet mitt?
Bincan
__________________
Min väg är alltid upp, upp, upp
Ingen får stå på mig
|