Magnus

Hej

Mitt nya jag "föddes" för ca 10 år sedan på jobbet.
Jag var i 20 års åldern, singel och festade nästan varje helg.
Blyg hade jag alltid varit, skämts för att jag varit smal.
Men jag hade börjat mogna, fått bättre självförtroende och vågade ta för mig.

Just den här måndagsmorgonen så skulle jag instruera en grupp i ett arbetsmoment som kräver en stadig hand.
Jag var bakis efter helgen, kaffe och snus gjorde inte saken bättre och jag skakade... Inte speciellt mycket
men tillräckligt för att jag inte skulle kunna instruera. Det slutade med att jag fick be en annan person utföra
momentet medans jag stod bredvid och förklarade. Det upplevdes som ett fruktansvärt nederlag.
Efteråt var det en person som klappade mig på ryggen och sa "bra gjort". Men just då kändes det allt annat än bra.
Lite senare gick jag på lunch med mina arbetskamrater och då kom rädslan tillbaka.
Den nya Magnus hade fötts, han som är rädd för att skaka framför andra.
Jag var ytterst nära att ge upp och lämna matbordet just då och i dag vet jag att
om jag hade gjort det så hade mina problem säkert varit dubbelt så svåra i dag.

Jag har medicinerat, gått 15ggr i KBT, testat lite av varje men än så länge inte blivit fri(sk).
Jag har skrivit många gånger här i forumet, men aldrig postat.
Kanske har jag inte gillat att bli påmind om att jag är fobiker, jag minns i alla fall att
det var en av orsakerna till att jag inte ville söka hjälp. Jag vill inte bli
påmind! Helst vill jag bara rymma från verkligheten - spela dataspel, läsa böcker och se på film i all evighet.
Ett ganska värdelöst liv men allt är ju bättre än ångesten?

Det är viktigt att förstå att man inte är ensam, det tog ett tag för mig att förstå det. Men ibland glömmer
jag ändå, och då är det ju bra att det här forumet finns.
Hoppas att fler orkar skriva

/Magnus