Ja, det låter som att du har social ångest.
Om den sociala fobin är huvudproblemet vet jag dock inte. Det är vanligt att isolera sig och inte trivas bland andra när man mår dåligt och lider av ångestproblematik.
Lite hönan-ägget problemet: Mår jag dåligt för att jag har social fobi, eller har jag social fobi för att jag mår dåligt?
Ur behandlingsvinkel kan det vara bra att försöka analysera detta, genom att gå igenom bakgrunden till ångestproblematiken. Man skulle kunna göra en liknelse med maskroser. Om maskroser dyker upp på en gräsmatta, hjälper det bara tillfälligt att klippa gräset. För att bli av med dom, måste man rycka upp dom i roten. Just därför är det viktigt att ta reda på om ångestproblematiken ENBART består av en social fobi, eller om det ligger mer bakom.
Själv led jag mer av panikångest med agorafobi, än just själva sociala fobin. Sociala fobin var ett resultat av panikångesten. Egentligen var jag inte rädd för människor, men min ångestproblematik gjorde att jag blev det.
__________________
Mikael Glännström
Skriver en självhjälpsbok/självbiografi om ångestproblematik i sommar. Har ambitioner att forska kring ångestproblematik och speciellt utvärdering/utveckling av behandlingar och behandlingsmetoder.
Tidigare lidit av panikångest och social fobi i åtta år.
|